Cognitive Load Theory – en teori som varje lärare bör känna till…?
Del 2: CLT och undervisningsstrategier I förra inlägget introducerade jag den teoretiska bakgrunden till Cognitive Load Theory (CLT) som är en inflytelserik välbeforskad pedagogisk-psykologisk teori om hur vår kognition påverkar lärandet. Du kan läsa inlägget här. Kortversionen av CLT är att arbetsminnet kan överbelastas på grund av kunskapers komplexitet eller uppgifters utformning, eller på grund …
Läsa-skriva-räkna-garantin börjar i förskolan
Så har terminen börjat på de flesta håll liksom matematiklektionerna i de första årskurserna. På många skolor och hos många huvudmän behöver man fundera kring hur man arbetar med tidiga främjande och förebyggande insatser. Läsa-skriva-räkna-garantin för tidiga stödinsatser sätter fingret på vikten av att organisera fram ett tidigt systematiskt arbete. Skolverket fokuserar i sina stödmaterial …
Varför måste vi stötta elevers metakognition och självreglering i lärandet?
Metakognition och självreglering är två begrepp som fortfarande uppmärksammas i liten grad i svenska skola och forskning. Detta trots att forskning visar att de har mycket stor effekt på elevers kunskapsutveckling. Metakognition definieras som hur elever ser på sig själv, sina kunskaper och sitt lärande i skolan – vad de tror att de kan och …
Om kognitionsvetenskap och PASS-processerna
Kognitionsvetenskap, neurovetenskap och hjärnforskning är hetare än hetast i skolans värld. En utmaning med sådan forskning är dock att den ofta är svår att tillämpa i undervisningen. Det uppstår också ”neuro-myter” återkommande. Att det finns en specifik pedagogik för höger och vänster hjärnhalva eller att vi har olika typer av intelligenser är bara två exempel …
Vi måste ta elevernas tänkande i undervisningen på allvar
Det är svårt att tänka sig ett lärande som inte innebär att eleverna utvecklar sitt tänkande. Det vi minns från undervisningen – oavsett om det är teoretiska eller praktiska kunskaper – blir lättare tillgängligt om vårt tänkande har aktiverats i samband med lärandet. Det är därför ”korvstoppning” i undervisningen inte är särskilt effektivt eftersom tänkandet …
Från PASS till läs-, skriv-, matematik- och språkutveckling
Läs- och skrivsvårigheter liksom dyslexi berör så många barn, unga och vuxna i vårt samhälle. När jag började arbeta som psykolog i skolan samarbetade jag en hel del med vårt Läspedagogiska Centrum (LPC) på Elevhälsan i Östersund, som var delaktiga i att utveckla kartläggningsmaterialet Fonolek, som fått stor spridning i Sverige. På den tiden, mitten …
DIGIBILITY – Digital dynamisk kartläggning av skolrelaterade förmågor
Behöver ni utveckla ert arbete med kartläggningar av elevers behov av stöd? Behöver ni utveckla analysen av hur elevers varierande förmågor påverkar deras kunskapsutveckling och lärande i vardagen i olika ämnen och områden? Vill ni vara med och prova ut ett pedagogiskt lättillgängligt digitalt verktyg? Under läsåret 2021/2022 genomför vi en standardisering av Digibility, ett …
Förskolebarns matematikfärdigheter och lekens roll
Nu finns vår studie av förskolebarns matematikfärdigheter där vi undersöker kognitiva förmågor hos barn i riskzon för matematiksvårigheter i åldersspannet 3-5 år publicerad som preprint (förpublicering innan peer review): https://psyarxiv.com/b6p8d/. En intressant sak som vi ser är att den exekutiva aspekten av arbetsminneskapacitet, dvs förmågan och sättet att bearbeta information som utgör den största utmaningen …
VÄLKOMMEN TILL PETRI PARTANENS BLOGG
