Cognitive Load Theory – en teori som varje lärare bör känna till…?
Del 2: CLT och undervisningsstrategier I förra inlägget introducerade jag den teoretiska bakgrunden till Cognitive Load Theory (CLT) som är en inflytelserik välbeforskad pedagogisk-psykologisk teori om hur vår kognition påverkar lärandet. Du kan läsa inlägget här. Kortversionen av CLT är att arbetsminnet kan överbelastas på grund av kunskapers komplexitet eller uppgifters utformning, eller på grund …
Varför måste vi stötta elevers metakognition och självreglering i lärandet?
Metakognition och självreglering är två begrepp som fortfarande uppmärksammas i liten grad i svenska skola och forskning. Detta trots att forskning visar att de har mycket stor effekt på elevers kunskapsutveckling. Metakognition definieras som hur elever ser på sig själv, sina kunskaper och sitt lärande i skolan – vad de tror att de kan och …
Vi måste ta elevernas tänkande i undervisningen på allvar
Det är svårt att tänka sig ett lärande som inte innebär att eleverna utvecklar sitt tänkande. Det vi minns från undervisningen – oavsett om det är teoretiska eller praktiska kunskaper – blir lättare tillgängligt om vårt tänkande har aktiverats i samband med lärandet. Det är därför ”korvstoppning” i undervisningen inte är särskilt effektivt eftersom tänkandet …
Från PASS till läs-, skriv-, matematik- och språkutveckling
Läs- och skrivsvårigheter liksom dyslexi berör så många barn, unga och vuxna i vårt samhälle. När jag började arbeta som psykolog i skolan samarbetade jag en hel del med vårt Läspedagogiska Centrum (LPC) på Elevhälsan i Östersund, som var delaktiga i att utveckla kartläggningsmaterialet Fonolek, som fått stor spridning i Sverige. På den tiden, mitten …
Behöver man faktakunskaper för att lära sig nya kunskaper?
Så har ett nytt läsår startat och i slutet av detta läsår kommer nya läroplaner och kursplaner för grundskolan. I Skolverkets revideringar har det ökade fokuset på faktakunskaper betonats för de yngre åldrarna, med hänvisning till kognitionsvetenskap. Min förhoppning är att revideringen leder till en diskussion inte bara om betyg och bedömning utan om vad …
Att anpassa eller att inte anpassa – det är inte frågan
I detta inlägg tänkte jag fortsätta borra i ”mastodontutredningen” även kallat betänkandet om elevers möjligheter att nå kunskapskraven (1). Jag tänkte särskilt fokusera på arbetet med extra anpassningar. Många länders skolsystem delar upp stöd- och elevhälsoarbetet på tre nivåer: 1) generellt främjande arbete, 2) arbete med olika typer av förebyggande insatser och anpassningar för elever …
Förskolebarns matematikfärdigheter och lekens roll
Nu finns vår studie av förskolebarns matematikfärdigheter där vi undersöker kognitiva förmågor hos barn i riskzon för matematiksvårigheter i åldersspannet 3-5 år publicerad som preprint (förpublicering innan peer review): https://psyarxiv.com/b6p8d/. En intressant sak som vi ser är att den exekutiva aspekten av arbetsminneskapacitet, dvs förmågan och sättet att bearbeta information som utgör den största utmaningen …
VÄLKOMMEN TILL PETRI PARTANENS BLOGG
