Undervisning | Skolutvecklarna Sverige

Cognitive Load Theory – en teori som varje lärare bör känna till…?

Del 2: CLT och undervisningsstrategier I förra inlägget introducerade jag den teoretiska bakgrunden till Cognitive Load Theory (CLT) som är en inflytelserik välbeforskad pedagogisk-psykologisk teori om hur vår kognition påverkar lärandet. Du kan läsa inlägget här. Kortversionen av CLT är att arbetsminnet kan överbelastas på grund av kunskapers komplexitet eller uppgifters utformning, eller på grund …

Läs mer

Varför måste vi stötta elevers metakognition och självreglering i lärandet?

Metakognition och självreglering är två begrepp som fortfarande uppmärksammas i liten grad i svenska skola och forskning. Detta trots att forskning visar att de har mycket stor effekt på elevers kunskapsutveckling. Metakognition definieras som hur elever ser på sig själv, sina kunskaper och sitt lärande i skolan – vad de tror att de kan och …

Läs mer

Vi måste ta elevernas tänkande i undervisningen på allvar

Det är svårt att tänka sig ett lärande som inte innebär att eleverna utvecklar sitt tänkande. Det vi minns från undervisningen – oavsett om det är teoretiska eller praktiska kunskaper – blir lättare tillgängligt om vårt tänkande har aktiverats i samband med lärandet. Det är därför ”korvstoppning” i undervisningen inte är särskilt effektivt eftersom tänkandet …

Läs mer

Från PASS till läs-, skriv-, matematik- och språkutveckling

Läs- och skrivsvårigheter liksom dyslexi berör så många barn, unga och vuxna i vårt samhälle. När jag började arbeta som psykolog i skolan samarbetade jag en hel del med vårt Läspedagogiska Centrum (LPC) på Elevhälsan i Östersund, som var delaktiga i att utveckla kartläggningsmaterialet Fonolek, som fått stor spridning i Sverige. På den tiden, mitten …

Läs mer

Behöver man faktakunskaper för att lära sig nya kunskaper?

Så har ett nytt läsår startat och i slutet av detta läsår kommer nya läroplaner och kursplaner för grundskolan. I Skolverkets revideringar har det ökade fokuset på faktakunskaper betonats för de yngre åldrarna, med hänvisning till kognitionsvetenskap. Min förhoppning är att revideringen leder till en diskussion inte bara om betyg och bedömning utan om vad …

Läs mer

Strategier för undervisning och lärande – ny utbildningsmodul för gymnasiet

Så börjar sakta ett nytt läsår ta form efter en sommar med både ihållande värmeböljor och intensivt regnande. Under sommaren har Skolverket publicerat ”Specialpedagogik för lärande” för gymnasiet och vuxenutbildningen. Jag är glad över att ha fått bidra till modulen ”Strategier för undervisning och lärande”. Den består av fyra delar: 1. Studiestrategier, 2. Språklig tillgänglighet, …

Läs mer

Behöver yngre elever utveckla sin resonemangsförmåga?

I diskussionen kring revideringen av grundskolans läroplan LGR11 har en föreställning bitit sig fast: Att ställa krav på att elever ska utveckla sin resonemangsförmåga i olika ämnen innebär ett överkrav för yngre elever. Detta har ställts i motsats till att elever i yngre åldrar behöver lära sig faktakunskaper. Kognitionsforskning har lyfts fram som argument, och …

Läs mer

Att anpassa eller att inte anpassa – det är inte frågan

I detta inlägg tänkte jag fortsätta borra i ”mastodontutredningen” även kallat betänkandet om elevers möjligheter att nå kunskapskraven (1). Jag tänkte särskilt fokusera på arbetet med extra anpassningar. Många länders skolsystem delar upp stöd- och elevhälsoarbetet på tre nivåer: 1) generellt främjande arbete, 2) arbete med olika typer av förebyggande insatser och anpassningar för elever …

Läs mer

Förskolebarns matematikfärdigheter och lekens roll

Nu finns vår studie av förskolebarns matematikfärdigheter där vi undersöker kognitiva förmågor hos barn i riskzon för matematiksvårigheter i åldersspannet 3-5 år publicerad som preprint (förpublicering innan peer review): https://psyarxiv.com/b6p8d/. En intressant sak som vi ser är att den exekutiva aspekten av arbetsminneskapacitet, dvs förmågan och sättet att bearbeta information som utgör den största utmaningen …

Läs mer

På hur många olika sätt kan man stoppa en korv? Om skillnaden mellan att minnas och förstå

I debatten bland lärare diskuteras ofta vilken undervisningsform som har bäst effekt. I varsin ringhörna utmålas ofta elevaktiva arbetssätt på ena sidan, och direkt eller explicit undervisning på andra sidan. Jag får med jämna mellanrum mail från lärare som frågar vad jag tänker kring dessa arbetssätt utifrån ett kognitivt och pedagogisk-psykologiskt perspektiv. Elevaktiva arbetssätt görs …

Läs mer

Kategori: Undervisning

Cognitive Load Theory – en teori som varje lärare bör känna till…?

Varför måste vi stötta elevers metakognition och självreglering i lärandet?

Vi måste ta elevernas tänkande i undervisningen på allvar

Från PASS till läs-, skriv-, matematik- och språkutveckling

Behöver man faktakunskaper för att lära sig nya kunskaper?

Strategier för undervisning och lärande – ny utbildningsmodul för gymnasiet

Behöver yngre elever utveckla sin resonemangsförmåga?

Att anpassa eller att inte anpassa – det är inte frågan

Förskolebarns matematikfärdigheter och lekens roll

På hur många olika sätt kan man stoppa en korv? Om skillnaden mellan att minnas och förstå

VÄLKOMMEN TILL PETRI PARTANENS BLOGG

Sök bland tidigare inlägg

Prenumerera på Petris blogg

KATEGORIER INLÄGG