Kategori: Forskning

KURSER - UTBILDNING - FÖRLAG

Vill du lära dig mer om…

Vill du lära dig mer om kognitiva processer i lärandet, metakognition och dynamisk bedömning i relation till t ex matematik- och läs- och skrivutveckling? Tisdag 29:e september håller jag en kvällsföreläsning arrangerat av Svenska Dyslexiföreningen region Väst. Jag kommer att utgå både från forskningen kring PASS och Digibility. Länk till anmälan finns här. 12-13 oktober …

Har svenska och norska elever fått sämre uthållighet?

Att elevers uthållighet har försämrats har lyfts fram som en hypotes till de sjunkande skolresultaten av Skolverket och OECD i rapporteringen av PISA 2025. Detta är något som jag också hör hos lärare som jag möter i vardagen. Uthållighet är ett sammansatt begrepp som påverkas av såväl elevers kognitiva förmågor att reglera sin uppmärksamhet (exekutiva …

Metakognition bortom kognition – vad kan vi missa när vi bedömer elevers lärande?

Så är jag på väg hem efter intensiva dagar i Clermont-Ferrand i Frankrike och innan jag hänger av mig forskarkavajen kommer här en rapport. I mitt förra inlägg från SIG16-konferensen skrev jag om hur elevers metakognitiva förståelse av deras lärande påverkar hur väl undervisningsstrategier fungerar. Elever möter inte undervisningen passivt. De bedömer hela tiden vad …

Elevens förståelse av sitt eget lärande påverkar hur väl undervisningsstrategierna fungerar

Ett av nyckelbegreppen i den kommande läroplanen är begreppet ”undervisningsstrategier”. Jag tänker mycket på detta medan jag fortsätter min streak av deltagande på EARLI-konferenser denna augusti. Jag befinner mig på universitetet i vackra vulkaniska Clermont-Ferrand i Auvergne, Frankrike, på SIG16-konferensen som handlar om metakognition och självreglerat lärande. Det blir tydligt hur brett och etablerat detta …

När pedagogen utvecklar ”det tredje ögat” – om språk, analys och barns lärande i förskolan

Så är det blomster- och uppföljningstider hos många skolhuvudmän. Vi befinner oss i slutskedet av ännu en årscykel med utvärderingar och systematiskt kvalitetsarbete. Under många år i kommunal verksamhet följde jag detta årshjul på nära håll och arbetade som FoU-stöd till rektorer och verksamheter. Jag har nyligen läst Christian Eidevalds utmärkta rapport Att skärpa den …

Att nivågruppera eller inte nivågruppera – det är (inte) frågan

Nivågruppering, dvs att elever grupperas utifrån hur långt de kommit i ett ämne är historiskt en av pedagogikens dynamitgubbar. Liksom frågor om inkludering, stöd- eller specialundervisning, särskilda undervisningsgrupper osv. polariseras åsikterna för eller emot. När något sägs upprepade gånger har vi en tendens att börja tro att det är sant. Men, meta-analyser och forskningsöversikter ger …

Om den mänskliga rättigheten att lära sig bokstavsljuden – om läs-, språk- och matematikutveckling i Kanada

Samtidigt som jag läser ett antal intressanta studier om läsutveckling och tidiga stödinsatser av professor George Georgiou med kollegor nås jag av beskedet att professor J P Das har gått bort i en ålder av 94 år. J P Das grundade den välbeforskade PASS-teorin tillsammans med professor Jack Naglieri. Han grundade också det forskningsinstitut på …

Att se det barnen ännu inte visar – om bedömning, subitisering och tidig matematik i förskolan

Det är en vanlig onsdag, men också en högtidsdag denna period av intensiv forsknings- och skrivperiod. Vi är samlade i vår forskargrupp vid CDLD på UCL vid den digitala lägerelden och tar del av en presentation av gästande dr Elida Laski. Hon är forskningsledare för Thinking & Learning Lab vid Boston College och fokuserar på …

Vad menar vi egentligen med ”Science of Learning”?

Under senare år har begreppet Science of Learning (SoL) blivit allt vanligare i debatter om skola, lärarutbildning och evidens. Det dyker upp i statliga utredningar, i internationella policyinitiativ och på forskningskonferenser. Jag möter det också allt oftare i samtal med lärare och skolledare. I fjol deltog jag i UNESCO:s arbete inom ”The Global Alliance on …

Att resonera eller att inte resonera – det är (inte) frågan – om elaborativa undervisningsstrategier

Frågan om yngre elever ”ska resonera eller inte” är liksom frågan om betoningen på faktakunskaper i yngre åldrar vid detta laget en klassiker i svensk skolpolitik – som aktualiserats i flera av de senaste årens läroplansreformer. Jag har tidigare lyft fram att problemet inte är att eleverna får resonera – tvärtom. Resonemang, jämförelser och förklaringar …

×