Forskning | Skolutvecklarna Sverige

Om den mänskliga rättigheten att lära sig bokstavsljuden – om läs-, språk- och matematikutveckling i Kanada

Samtidigt som jag läser ett antal intressanta studier om läsutveckling och tidiga stödinsatser av professor George Georgiou med kollegor nås jag av beskedet att professor J P Das har gått bort i en ålder av 94 år. J P Das grundade den välbeforskade PASS-teorin tillsammans med professor Jack Naglieri. Han grundade också det forskningsinstitut på …

Läs mer

Att se det barnen ännu inte visar – om bedömning, subitisering och tidig matematik i förskolan

Det är en vanlig onsdag, men också en högtidsdag denna period av intensiv forsknings- och skrivperiod. Vi är samlade i vår forskargrupp vid CDLD på UCL vid den digitala lägerelden och tar del av en presentation av gästande dr Elida Laski. Hon är forskningsledare för Thinking & Learning Lab vid Boston College och fokuserar på …

Läs mer

Vad menar vi egentligen med ”Science of Learning”?

Under senare år har begreppet Science of Learning (SoL) blivit allt vanligare i debatter om skola, lärarutbildning och evidens. Det dyker upp i statliga utredningar, i internationella policyinitiativ och på forskningskonferenser. Jag möter det också allt oftare i samtal med lärare och skolledare. I fjol deltog jag i UNESCO:s arbete inom ”The Global Alliance on …

Läs mer

Att resonera eller att inte resonera – det är (inte) frågan – om elaborativa undervisningsstrategier

Frågan om yngre elever ”ska resonera eller inte” är liksom frågan om betoningen på faktakunskaper i yngre åldrar vid detta laget en klassiker i svensk skolpolitik – som aktualiserats i flera av de senaste årens läroplansreformer. Jag har tidigare lyft fram att problemet inte är att eleverna får resonera – tvärtom. Resonemang, jämförelser och förklaringar …

Läs mer

Vägledd undervisning i förskolan – vad innebär det?

En intensiv novemberlovsvecka har passerat. Jag har fått möjlighet att besöka flera skolhuvudmän och förskoleverksamheter och hålla introduktionsföreläsningar till vår processinriktade utbildning baserad på min bok ”Att utveckla barns förmågor i förskolan”. I samband med att jag arbetade med min bok funderade jag en hel del kring hur vi kan förstå barns metakognition och självreglering. …

Läs mer

Desirable difficulties i klassrummet – när det lutar uppåt i lärandet

Ett av symposierna på EARLI-konferensens tredje dag kretsade kring begreppet ”Desirable difficulties”, myntat av den amerikanske forskaren Bjork, vars inspirerande forskning jag genom åren refererat i flera inlägg som du kan läsa på min blogg här. Fenomenet innebär att vissa svårigheter i lärandet – som kräver ansträngning men fortfarande är hanterbara – kan leda till …

Läs mer

Vilka insatser som ger effekt för elever i behov av stöd – rapport från ”die Lernzone” i Graz

Ett sensommarhett Graz visar sig från sin bästa sida liksom EARLI-konferensen som verkligen är en ”Lernzone”. Efter de första dagarna dröjer sig några saker kvar. Dels symposiumet om Educational neuroscience. Professor Jo Van Herwegen från UCL Insitute of Education som jag har äran att samarbeta med presenterade delresultat från meta-analysen MetaSENse som undersökt vad som …

Läs mer

Att bryta orsakssambandet mellan social bakgrund och kunskapsutveckling

Metakognition är ett av de mest kraftfulla begreppen vi har för att öka likvärdigheten i undervisningen – från förskolan och genom hela skolsystemet. Särskilt för elever från utsatta uppväxtvillkor. Education Endowment Foundation (EEF), Storbritanniens skolforskningsinstitut, har nyligen i sin evidensbas uppgraderat den förväntade effekten av metakognitiva strategier till ett försprång på åtta månader på ett …

Läs mer

Främjar goda förkunskaper lärandet?

”Det viktigaste för lärande är vad eleven redan vet.” Den klassiska tankegången från den inflytelserika forskaren i pedagogisk psykologi David Ausubel brukar lyftas rörande frågor om vilken roll goda fakta- och ämneskunskaper spelar för lärandet. En tumregel är att elever med goda förkunskaper har bättre förutsättningar i lärandet. Men, innebär det att de lär sig …

Läs mer

Från tre decennier i barn- och elevhälsans tjänst – till forskning om barns psykiska hälsa och kognition

Idag har jag blivit avtackad från min FoU-tjänst i Östersunds kommun – efter trettio (30!) fantastiska år. Resan började som psykolog i förskolor och skolor på Frösön och i Odensala. Där lärde jag mig grunderna i det elevvårdande – och senare elevhälsoinriktade – arbetet, och insåg vikten av att arbeta främjande och förebyggande. En tid …

Läs mer

Kategori: Forskning

Om den mänskliga rättigheten att lära sig bokstavsljuden – om läs-, språk- och matematikutveckling i Kanada

Att se det barnen ännu inte visar – om bedömning, subitisering och tidig matematik i förskolan

Vad menar vi egentligen med ”Science of Learning”?

Att resonera eller att inte resonera – det är (inte) frågan – om elaborativa undervisningsstrategier

Vägledd undervisning i förskolan – vad innebär det?

Desirable difficulties i klassrummet – när det lutar uppåt i lärandet

Vilka insatser som ger effekt för elever i behov av stöd – rapport från ”die Lernzone” i Graz

Att bryta orsakssambandet mellan social bakgrund och kunskapsutveckling

Främjar goda förkunskaper lärandet?

Från tre decennier i barn- och elevhälsans tjänst – till forskning om barns psykiska hälsa och kognition

VÄLKOMMEN TILL PETRI PARTANENS BLOGG

Sök bland tidigare inlägg

Prenumerera på Petris blogg

KATEGORIER INLÄGG