Forskning | Skolutvecklarna Sverige

Har svenska och norska elever fått sämre uthållighet?

Att elevers uthållighet har försämrats har lyfts fram som en hypotes till de sjunkande skolresultaten av Skolverket och OECD i rapporteringen av PISA 2025. Detta är något som jag också hör hos lärare som jag möter i vardagen. Uthållighet är ett sammansatt begrepp som påverkas av såväl elevers kognitiva förmågor att reglera sin uppmärksamhet (exekutiva …

Läs mer

Metakognition bortom kognition – vad kan vi missa när vi bedömer elevers lärande?

Så är jag på väg hem efter intensiva dagar i Clermont-Ferrand i Frankrike och innan jag hänger av mig forskarkavajen kommer här en rapport. I mitt förra inlägg från SIG16-konferensen skrev jag om hur elevers metakognitiva förståelse av deras lärande påverkar hur väl undervisningsstrategier fungerar. Elever möter inte undervisningen passivt. De bedömer hela tiden vad …

Läs mer

Elevens förståelse av sitt eget lärande påverkar hur väl undervisningsstrategierna fungerar

Ett av nyckelbegreppen i den kommande läroplanen är begreppet ”undervisningsstrategier”. Jag tänker mycket på detta medan jag fortsätter min streak av deltagande på EARLI-konferenser denna augusti. Jag befinner mig på universitetet i vackra vulkaniska Clermont-Ferrand i Auvergne, Frankrike, på SIG16-konferensen som handlar om metakognition och självreglerat lärande. Det blir tydligt hur brett och etablerat detta …

Läs mer

När pedagogen utvecklar ”det tredje ögat” – om språk, analys och barns lärande i förskolan

Så är det blomster- och uppföljningstider hos många skolhuvudmän. Vi befinner oss i slutskedet av ännu en årscykel med utvärderingar och systematiskt kvalitetsarbete. Under många år i kommunal verksamhet följde jag detta årshjul på nära håll och arbetade som FoU-stöd till rektorer och verksamheter. Jag har nyligen läst Christian Eidevalds utmärkta rapport Att skärpa den …

Läs mer

Att nivågruppera eller inte nivågruppera – det är (inte) frågan

Nivågruppering, dvs att elever grupperas utifrån hur långt de kommit i ett ämne är historiskt en av pedagogikens dynamitgubbar. Liksom frågor om inkludering, stöd- eller specialundervisning, särskilda undervisningsgrupper osv. polariseras åsikterna för eller emot. När något sägs upprepade gånger har vi en tendens att börja tro att det är sant. Men, meta-analyser och forskningsöversikter ger …

Läs mer

Om den mänskliga rättigheten att lära sig bokstavsljuden – om läs-, språk- och matematikutveckling i Kanada

Samtidigt som jag läser ett antal intressanta studier om läsutveckling och tidiga stödinsatser av professor George Georgiou med kollegor nås jag av beskedet att professor J P Das har gått bort i en ålder av 94 år. J P Das grundade den välbeforskade PASS-teorin tillsammans med professor Jack Naglieri. Han grundade också det forskningsinstitut på …

Läs mer

Att se det barnen ännu inte visar – om bedömning, subitisering och tidig matematik i förskolan

Det är en vanlig onsdag, men också en högtidsdag denna period av intensiv forsknings- och skrivperiod. Vi är samlade i vår forskargrupp vid CDLD på UCL vid den digitala lägerelden och tar del av en presentation av gästande dr Elida Laski. Hon är forskningsledare för Thinking & Learning Lab vid Boston College och fokuserar på …

Läs mer

Vad menar vi egentligen med ”Science of Learning”?

Under senare år har begreppet Science of Learning (SoL) blivit allt vanligare i debatter om skola, lärarutbildning och evidens. Det dyker upp i statliga utredningar, i internationella policyinitiativ och på forskningskonferenser. Jag möter det också allt oftare i samtal med lärare och skolledare. I fjol deltog jag i UNESCO:s arbete inom ”The Global Alliance on …

Läs mer

Att resonera eller att inte resonera – det är (inte) frågan – om elaborativa undervisningsstrategier

Frågan om yngre elever ”ska resonera eller inte” är liksom frågan om betoningen på faktakunskaper i yngre åldrar vid detta laget en klassiker i svensk skolpolitik – som aktualiserats i flera av de senaste årens läroplansreformer. Jag har tidigare lyft fram att problemet inte är att eleverna får resonera – tvärtom. Resonemang, jämförelser och förklaringar …

Läs mer

Vägledd undervisning i förskolan – vad innebär det?

En intensiv novemberlovsvecka har passerat. Jag har fått möjlighet att besöka flera skolhuvudmän och förskoleverksamheter och hålla introduktionsföreläsningar till vår processinriktade utbildning baserad på min bok ”Att utveckla barns förmågor i förskolan”. I samband med att jag arbetade med min bok funderade jag en hel del kring hur vi kan förstå barns metakognition och självreglering. …

Läs mer

Kategori: Forskning

Har svenska och norska elever fått sämre uthållighet?

Metakognition bortom kognition – vad kan vi missa när vi bedömer elevers lärande?

Elevens förståelse av sitt eget lärande påverkar hur väl undervisningsstrategierna fungerar

När pedagogen utvecklar ”det tredje ögat” – om språk, analys och barns lärande i förskolan

Att nivågruppera eller inte nivågruppera – det är (inte) frågan

Om den mänskliga rättigheten att lära sig bokstavsljuden – om läs-, språk- och matematikutveckling i Kanada

Att se det barnen ännu inte visar – om bedömning, subitisering och tidig matematik i förskolan

Vad menar vi egentligen med ”Science of Learning”?

Att resonera eller att inte resonera – det är (inte) frågan – om elaborativa undervisningsstrategier

Vägledd undervisning i förskolan – vad innebär det?

VÄLKOMMEN TILL PETRI PARTANENS BLOGG

Sök bland tidigare inlägg

Prenumerera på Petris blogg

KATEGORIER INLÄGG