Forskning | Skolutvecklarna Sverige

Det goda samtalet? – om överfyllda kalendrar, onödiga och nödvändiga möten och samtalsmetodik…

Så tittar solen fram i London, efter en gråare än gråaste november på länge. Stockholm har varit grått och regnigt. Min hemstad Östersund har haft noll timmar sol hittills men desto mera snö. Många upplever att arbetet är tungt och vädret underlättar inte. Under min forskarvistelse på UCL får jag utöver nödvändig skrivtid tillfälle att …

Läs mer

Mer Mora Träsk till barnen i förskolan! (eller behövs det kanske ”Fem myror…” för den matematiska utvecklingen?)

EARLI2023 – dag 3 Tredje dagen på EARLI2023 bjöd på lika fina upplevelser som de tidigare dagarna. Professor Pirjo Aunio från Helsingfors universitet forskar i förskolebarns matematiska utveckling. Hon presenterade i sin keynote några riktigt intressanta studier som visar på vikten av fysisk aktivitet kombinerat med tidig matematikundervisning i förskolan. I hennes forskning har hon …

Läs mer

“The simple view of reading är ju superenkelt. Du behöver bara kunna språket och kunna avkoda bokstäverna. Hur svårt kan det vara?”

EARLI dag 2 – 23 augusti Dag 2, onsdagen på EARLI i Thessaloniki bjöd på några absoluta höjdare. Jag deltog i ett symposium med titeln ”How learning and education shape the brain”. Fokus var på hur lärandet formar hjärnans struktur och funktion i barns utveckling. Ett symposium med gott om färgglada bilder på hjärnskanningar och …

Läs mer

Vad fungerar i klassrummet (och vilken evidens har vi på att användandet av evidens har effekt)?

Under torsdagen och fredagen deltar jag i en konferens med rundabords-samtal på Sorbonnes universitet i Paris med skol och hjärnforskare från Frankrike, från Centre of Educational Neuroscience, Birkbeck och min forskargrupp på UCL Institute of Education, Storbritannien. Temat handlar om vad som är verksamt i klassrummet och vad både forskare och lärare kan göra för …

Läs mer

Läsa-skriva-räkna-garantin börjar i förskolan

Så har terminen börjat på de flesta håll liksom matematiklektionerna i de första årskurserna. På många skolor och hos många huvudmän behöver man fundera kring hur man arbetar med tidiga främjande och förebyggande insatser. Läsa-skriva-räkna-garantin för tidiga stödinsatser sätter fingret på vikten av att organisera fram ett tidigt systematiskt arbete. Skolverket fokuserar i sina stödmaterial …

Läs mer

Om kognitionsvetenskap och PASS-processerna

Kognitionsvetenskap, neurovetenskap och hjärnforskning är hetare än hetast i skolans värld. En utmaning med sådan forskning är dock att den ofta är svår att tillämpa i undervisningen. Det uppstår också ”neuro-myter” återkommande. Att det finns en specifik pedagogik för höger och vänster hjärnhalva eller att vi har olika typer av intelligenser är bara två exempel …

Läs mer

Analogt tänkande – en pusselbit för att främja språk- och kunskapsutveckling

När vi lär oss saker i vardagen så gynnas vårt lärande av att vi kan haka upp kunskaperna på sådant vi tidigare känner till. Det gynnas också av att vi får syn på mönster och samband mellan kunskaper, och får tillgång till språkliga etiketter. Vi lär oss mer och mer saker och sorterar dem i …

Läs mer

Kommande föreläsningar på ICP2020+ och PSIFOS kompetensdagar

Så närmar sig sommaren detta speciella läsår och planeringen för kommande uppdrag pågår för fullt. Kanske befinner vi oss i höst i den så kallade endemiska fasen efter pandemin. Många av oss har jobbat digitalt under läsåret utifrån förutsättningarna. Det digitala har för mig inneburit att jag kunnat möta lärare, pedagoger, rektorer, elevhälso- och skolpersonal …

Läs mer

Behöver yngre elever utveckla sin resonemangsförmåga?

I diskussionen kring revideringen av grundskolans läroplan LGR11 har en föreställning bitit sig fast: Att ställa krav på att elever ska utveckla sin resonemangsförmåga i olika ämnen innebär ett överkrav för yngre elever. Detta har ställts i motsats till att elever i yngre åldrar behöver lära sig faktakunskaper. Kognitionsforskning har lyfts fram som argument, och …

Läs mer

Att inkludera eller att inte inkludera – det är inte (heller) frågan…

Jag har i tidigare inlägg berört betänkandet om elevers möjligheter att nå kunskapskraven, och i linje med betänkandet pekat på behovet av breddad elevhälsoforskning i det första inlägget här. Jag har också pekat på vikten av att parallellt med det främjande arbetet utveckla arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd här. Jag fortsätter min läsning …

Läs mer

Kategori: Forskning

Det goda samtalet? – om överfyllda kalendrar, onödiga och nödvändiga möten och samtalsmetodik…

Mer Mora Träsk till barnen i förskolan! (eller behövs det kanske ”Fem myror…” för den matematiska utvecklingen?)

“The simple view of reading är ju superenkelt. Du behöver bara kunna språket och kunna avkoda bokstäverna. Hur svårt kan det vara?”

Vad fungerar i klassrummet (och vilken evidens har vi på att användandet av evidens har effekt)?

Läsa-skriva-räkna-garantin börjar i förskolan

Om kognitionsvetenskap och PASS-processerna

Analogt tänkande – en pusselbit för att främja språk- och kunskapsutveckling

Kommande föreläsningar på ICP2020+ och PSIFOS kompetensdagar

Behöver yngre elever utveckla sin resonemangsförmåga?

Att inkludera eller att inte inkludera – det är inte (heller) frågan…

VÄLKOMMEN TILL PETRI PARTANENS BLOGG

Sök bland tidigare inlägg

Prenumerera på Petris blogg

KATEGORIER INLÄGG