Kognitionsvetenskap | Skolutvecklarna Sverige

Påskägg 1: Att sortera världen – om klassificering, språk och tänkande

I mitt förra inlägg redogjorde jag för två spännande studier om induktivt och analogt tänkande och om hur kunskap organiseras genom tänkandet – genom de relationer som binder samman innehåll. Som en uppföljning delar jag här ett första “påskägg”: ett populärvetenskapligt poddavsnitt om Tzuriels studie om klassificering hos barn med språkliga sårbarheter. Du kan lyssna …

Läs mer

Fakta och förståelse – hur kunskap organiseras genom tänkandet

En återkommande fråga om barn och elevers lärande är i vilken mån faktakunskaper föregår högre former av förståelse och resonemangsförmågor. Det är en fråga som återkommer i diskussioner om hur vi utformar läroplaner och undervisning – inte minst i de yngre åldrarna i förskola och grundskolans tidiga år. Jag har skrivit om detta tema på …

Läs mer

Om den mänskliga rättigheten att lära sig bokstavsljuden – om läs-, språk- och matematikutveckling i Kanada

Samtidigt som jag läser ett antal intressanta studier om läsutveckling och tidiga stödinsatser av professor George Georgiou med kollegor nås jag av beskedet att professor J P Das har gått bort i en ålder av 94 år. J P Das grundade den välbeforskade PASS-teorin tillsammans med professor Jack Naglieri. Han grundade också det forskningsinstitut på …

Läs mer

Att se det barnen ännu inte visar – om bedömning, subitisering och tidig matematik i förskolan

Det är en vanlig onsdag, men också en högtidsdag denna period av intensiv forsknings- och skrivperiod. Vi är samlade i vår forskargrupp vid CDLD på UCL vid den digitala lägerelden och tar del av en presentation av gästande dr Elida Laski. Hon är forskningsledare för Thinking & Learning Lab vid Boston College och fokuserar på …

Läs mer

Vad menar vi egentligen med ”Science of Learning”?

Under senare år har begreppet Science of Learning (SoL) blivit allt vanligare i debatter om skola, lärarutbildning och evidens. Det dyker upp i statliga utredningar, i internationella policyinitiativ och på forskningskonferenser. Jag möter det också allt oftare i samtal med lärare och skolledare. I fjol deltog jag i UNESCO:s arbete inom ”The Global Alliance on …

Läs mer

Att resonera eller att inte resonera – det är (inte) frågan – om elaborativa undervisningsstrategier

Frågan om yngre elever ”ska resonera eller inte” är liksom frågan om betoningen på faktakunskaper i yngre åldrar vid detta laget en klassiker i svensk skolpolitik – som aktualiserats i flera av de senaste årens läroplansreformer. Jag har tidigare lyft fram att problemet inte är att eleverna får resonera – tvärtom. Resonemang, jämförelser och förklaringar …

Läs mer

När medvetandet bannlystes från kognitionsforskningen – lärdomar för en skola på vetenskaplig grund

På 1960-talet, i inledningen av den kognitiva revolutionen, formulerade arbetsminnesforskaren George Miller orden: “We should ban the word ‘consciousness’ for a decade or two”. Under flera decennier var själva begreppet medvetande något man medvetet (!) undvek inom delar av psykologin och den framväxande kognitionsvetenskapen. Behaviorismen hade redan sen början av 1900-talet avfärdat introspektionen som opålitlig, …

Läs mer

Desirable difficulties i klassrummet – när det lutar uppåt i lärandet

Ett av symposierna på EARLI-konferensens tredje dag kretsade kring begreppet ”Desirable difficulties”, myntat av den amerikanske forskaren Bjork, vars inspirerande forskning jag genom åren refererat i flera inlägg som du kan läsa på min blogg här. Fenomenet innebär att vissa svårigheter i lärandet – som kräver ansträngning men fortfarande är hanterbara – kan leda till …

Läs mer

Vilka insatser som ger effekt för elever i behov av stöd – rapport från ”die Lernzone” i Graz

Ett sensommarhett Graz visar sig från sin bästa sida liksom EARLI-konferensen som verkligen är en ”Lernzone”. Efter de första dagarna dröjer sig några saker kvar. Dels symposiumet om Educational neuroscience. Professor Jo Van Herwegen från UCL Insitute of Education som jag har äran att samarbeta med presenterade delresultat från meta-analysen MetaSENse som undersökt vad som …

Läs mer

Språk, tänkande och barns kognitiva förutsättningar – hur vi kan förstå variation i barns lärande

Del 2 i den processinriktade utbildningen för förskolan Hösten innebär för många av oss inte bara ett nytt verksamhetsår i förskolan, utan också en chans att fördjupa våra perspektiv på barns lärande. I arbetet med den andra delen av vår processinriktade utbildning för förskolan har jag särskilt återvänt till frågan om språkets och tänkandets utveckling. Vi …

Läs mer

Kategori: Kognitionsvetenskap

Påskägg 1: Att sortera världen – om klassificering, språk och tänkande

Fakta och förståelse – hur kunskap organiseras genom tänkandet

Om den mänskliga rättigheten att lära sig bokstavsljuden – om läs-, språk- och matematikutveckling i Kanada

Att se det barnen ännu inte visar – om bedömning, subitisering och tidig matematik i förskolan

Vad menar vi egentligen med ”Science of Learning”?

Att resonera eller att inte resonera – det är (inte) frågan – om elaborativa undervisningsstrategier

När medvetandet bannlystes från kognitionsforskningen – lärdomar för en skola på vetenskaplig grund

Desirable difficulties i klassrummet – när det lutar uppåt i lärandet

Vilka insatser som ger effekt för elever i behov av stöd – rapport från ”die Lernzone” i Graz

Språk, tänkande och barns kognitiva förutsättningar – hur vi kan förstå variation i barns lärande

VÄLKOMMEN TILL PETRI PARTANENS BLOGG

Sök bland tidigare inlägg

Prenumerera på Petris blogg

KATEGORIER INLÄGG