fbpx

Kategori: Kognitionsvetenskap

KURSER - UTBILDNING - FÖRLAG

När medvetandet bannlystes från kognitionsforskningen – lärdomar för en skola på vetenskaplig grund

På 1960-talet, i inledningen av den kognitiva revolutionen, formulerade arbetsminnesforskaren George Miller orden: “We should ban the word ‘consciousness’ for a decade or two”. Under flera decennier var själva begreppet medvetande något man medvetet (!) undvek inom delar av psykologin och den framväxande kognitionsvetenskapen. Behaviorismen hade redan sen början av 1900-talet avfärdat introspektionen som opålitlig, …

Desirable difficulties i klassrummet – när det lutar uppåt i lärandet

Ett av symposierna på EARLI-konferensens tredje dag kretsade kring begreppet ”Desirable difficulties”, myntat av den amerikanske forskaren Bjork, vars inspirerande forskning jag genom åren refererat i flera inlägg som du kan läsa på min blogg här. Fenomenet innebär att vissa svårigheter i lärandet – som kräver ansträngning men fortfarande är hanterbara – kan leda till …

Vilka insatser som ger effekt för elever i behov av stöd – rapport från ”die Lernzone” i Graz

Ett sensommarhett Graz visar sig från sin bästa sida liksom EARLI-konferensen som verkligen är en ”Lernzone”. Efter de första dagarna dröjer sig några saker kvar. Dels symposiumet om Educational neuroscience. Professor Jo Van Herwegen från UCL Insitute of Education som jag har äran att samarbeta med presenterade delresultat från meta-analysen MetaSENse som undersökt vad som …

Språk, tänkande och barns kognitiva förutsättningar – hur vi kan förstå variation i barns lärande

Del 2 i den processinriktade utbildningen för förskolan Hösten innebär för många av oss inte bara ett nytt verksamhetsår i förskolan, utan också en chans att fördjupa våra perspektiv på barns lärande. I arbetet med den andra delen av vår processinriktade utbildning för förskolan har jag särskilt återvänt till frågan om språkets och tänkandets utveckling. Vi …

Att bryta orsakssambandet mellan social bakgrund och kunskapsutveckling

Metakognition är ett av de mest kraftfulla begreppen vi har för att öka likvärdigheten i undervisningen – från förskolan och genom hela skolsystemet. Särskilt för elever från utsatta uppväxtvillkor. Education Endowment Foundation (EEF), Storbritanniens skolforskningsinstitut, har nyligen i sin evidensbas uppgraderat den förväntade effekten av metakognitiva strategier till ett försprång på åtta månader på ett …

När minnet möter mening – vad analogt tänkande kan lära oss om retrieval practice

Så är blomstertiden kommen. Förskola och skola går in i semestertider. Men sommaren innebär ofta att jag får hänga på mig forskarkavajen då det internationella forskarsamfundet tyvärr inte anpassat sina arbetstider till den svenska semestern. Därför avviker också hängmatteläsningen. I år ska vår forskargrupp presentera en faktoranalytisk studie av PASS-modellen på EARLI i Graz. Det …

Alla pratar om STEM – men ingen pratar om spatial förmåga

Jag deltar på ett seminarium på UCL med professor Emily Farran om hennes forskning om spatialt tänkande. Hon inleder med att beskriva tre centrala aspekter av spatiala förmågor som direkt kan kopplas till undervisning: ”Det handlar inte bara om att bygga med Legoklossar”, poängterade hon. ”Det är all typ av handling i en spatial värld …

Främjar goda förkunskaper lärandet?

”Det viktigaste för lärande är vad eleven redan vet.” Den klassiska tankegången från den inflytelserika forskaren i pedagogisk psykologi David Ausubel brukar lyftas rörande frågor om vilken roll goda fakta- och ämneskunskaper spelar för lärandet. En tumregel är att elever med goda förkunskaper har bättre förutsättningar i lärandet. Men, innebär det att de lär sig …

Att bygga barns matematiska tänkande – från förskola till de tidiga skolåren

Hur vi stödjer barns tidiga matematiska utveckling – i förskola och skolans tidiga år – är avgörande för deras framtida möjligheter att förstå och använda matematik. Två nypublicerade studier, tillsammans med kunskaper från kognitionsforskning och pedagogisk psykologi hjälper oss att tänka mer träffsäkert kring undervisningen – både i förskolan och de tidiga skolåren. En insikt …

Den prediktiva hjärnan och förskolans didaktiska vägval

Ett barn i sandlådan fyller en hink med sand, packar noggrant, vänder på den och lyfter försiktigt – men sandkakan rasar! Barnet stirrar på högen tyst en stund och säger sen förvånat: ”Det funka förut…” I förskolans läroplan formuleras att barn ska ges möjlighet att ”upptäcka och förundras, pröva och utforska—”. Men vad händer egentligen …

×