fbpx

Kategori: Självreglering

KURSER - UTBILDNING - FÖRLAG

Cognitive Load Theory – en teori som varje lärare bör känna till…? Del 1

Del 1: Var kommer CLT ifrån och vart är den på väg…? I min internationella utblick som forskare noterar jag att Cognitive Load Theory (CLT) refereras allt oftare som influens för lärare i deras undervisningspraktik. CLT kan översättas till kognitiv belastningsteori och är grundat av den australiensiske forskaren i pedagogisk psykologi John Sweller. Även om …

Varför måste vi stötta elevers metakognition och självreglering i lärandet?

Metakognition och självreglering är två begrepp som fortfarande uppmärksammas i liten grad i svenska skola och forskning. Detta trots att forskning visar att de har mycket stor effekt på elevers kunskapsutveckling. Metakognition definieras som hur elever ser på sig själv, sina kunskaper och sitt lärande i skolan – vad de tror att de kan och …

Om att utveckla elevers socioemotionella och exekutiva färdigheter – rapport från REFLECT

Då är vi igång med spridningskonferensen i EU-projektet REFLECT på plats i Granada, Spanien. REFLECT handlar om hur vi kan arbeta främjande och förebyggande med elevers socioemotionella lärande (SEL), självreglering och exekutiva färdigheter (EF). Frågan om trygghet och studiero i skolan, och om hur vi stöttar elevers lärande och utveckling är ju högaktuella såväl i …

Om kognitionsvetenskap och PASS-processerna

Kognitionsvetenskap, neurovetenskap och hjärnforskning är hetare än hetast i skolans värld. En utmaning med sådan forskning är dock att den ofta är svår att tillämpa i undervisningen. Det uppstår också ”neuro-myter” återkommande. Att det finns en specifik pedagogik för höger och vänster hjärnhalva eller att vi har olika typer av intelligenser är bara två exempel …

Strategier för undervisning och lärande – ny utbildningsmodul för gymnasiet

Så börjar sakta ett nytt läsår ta form efter en sommar med både ihållande värmeböljor och intensivt regnande. Under sommaren har Skolverket publicerat ”Specialpedagogik för lärande” för gymnasiet och vuxenutbildningen. Jag är glad över att ha fått bidra till modulen ”Strategier för undervisning och lärande”. Den består av fyra delar: 1. Studiestrategier, 2. Språklig tillgänglighet, …

Behöver yngre elever utveckla sin resonemangsförmåga?

I diskussionen kring revideringen av grundskolans läroplan LGR11 har en föreställning bitit sig fast: Att ställa krav på att elever ska utveckla sin resonemangsförmåga i olika ämnen innebär ett överkrav för yngre elever. Detta har ställts i motsats till att elever i yngre åldrar behöver lära sig faktakunskaper. Kognitionsforskning har lyfts fram som argument, och …

DIGIBILITY – Digital dynamisk kartläggning av skolrelaterade förmågor

Behöver ni utveckla ert arbete med kartläggningar av elevers behov av stöd? Behöver ni utveckla analysen av hur elevers varierande förmågor påverkar deras kunskapsutveckling och lärande i vardagen i olika ämnen och områden? Vill ni vara med och prova ut ett pedagogiskt lättillgängligt digitalt verktyg? Under läsåret 2021/2022 genomför vi en standardisering av Digibility, ett …

Hur ser sambanden mellan elevers olika förmågor och deras behov av stöd ut i den svenska skolan?

Under veckan 10-12 augusti deltog jag på EARLIs konferens ”Learning difficulties and inclusion” anordnad på nätet av UCL Institute of Education i London (se föregående blogginlägg för en sammanfattning). Där presenterade jag min och Billy Janssons studie ”First exploration of neurocognitive abilities in Swedish schoolchildren with and without Special Educational Needs”. Nedan följer ett referat: …

Frågor som utvecklar förmågor – Om den tysta matematikundervisningen

Vi måste prata mer om matematikundervisningen. Jag läser Skolinspektionens rapport om matematikundervisningen i åk 4-6. Man konstaterar att ämnet fortfarande är ett tyst ämne för ett stort antal elever (1). I rapporten undersöker man elevernas interaktion – dvs hur eleverna ges möjlighet att samtala om matematik parvis, i mindre grupper och i helklass. I centrum …

Har du koll på dina elevers planeringsförmåga?

När vi tänker på planering tänker vi kanske främst på att det är viktigt att förbereda sig innan man genomför något. Eller vikten av arbetsscheman och instruktioner så att man vet när man ska göra vad och hur (viktigt inte minst i tider av distansundervisning). Det räcker väl bara man får tydliggörande instruktioner och stödmaterial …