fbpx

Kategori: Självreglering

KURSER - UTBILDNING - FÖRLAG

PISA 2025, självreglering och metakognition

Del 2: Så har en ny termin rullat igång, och PISA-resultaten bleknar i minnet. Nya skolfrågor diskuteras för stunden, efter skolminister Lotta Edholm och Liberalernas utspel att extra anpassningar ska avskaffas och ersättas av stödinsatser. Att extra anpassningar för ofta har blivit till standardiserade listor av anpassningar utan förankring i en analys av elevens behov …

Om PISA, skärmtid, matematik och elevers självreglering som den underliggande faktorn

Del 1: Så har PISA 2022 om 15-åringarnas läsförståelse, matematik- och naturvetenskapliga kunskaper landat på bordet hos beslutsfattare och media. Krigsrubrikerna om jätteraset i Sverige avlöste varandra, men ganska snabbt åkte prioriteringen i nyheten ner utanför skärmens uppmärksamhetsområde. Kanske en klen tröst att Sverige ändå hamnade ovanför OECD-genomsnittet, och att tappet sen 2018 följer mönstret …

Att utveckla barns förmågor i förskolan – ny bok!

Barn i förskoleåldern har olika förutsättningar i sin ryggsäck när de kommer till oss i förskolan. Hur vi förstår dem och kan arbeta både främjande och förebyggande för att utjämna skillnader och öka likvärdigheten är en viktig del av förskolans arbete. Jag är oerhört glad över att min nya bok för förskolan, ”Att utveckla barns …

”Hallå! Kan ni lyssna på mig nu?!” – om elevers uppmärksamhet

EARLI dag 1 – 22 augusti Så befinner jag mig på EARLI 2023 i Thessaloniki, en konferens som hålls varannat år och lockar forskare av en enastående tvärvetenskaplig bredd av utbildningsvetenskap, pedagogik, pedagogisk psykologi och neurovetenskap, m.m. Det är sannerligen inspirerande att gå mellan ett seminarium om lekens betydelse för förskolebarns lärande, och neurokognitiv forskning …

Barn som tystnar i den ”digitala bubblan”

Barns lek har förändrats radikalt de senaste årtiondena. Många barn ägnar en stor del av sin lektid till skärmtid. Redan på 90-talet beskrev forskarna Bodrova och Leong att digitala spel potentiellt främjar impulsivitet och hämmar utvecklingen av självreglering och exekutiva förmågor (1). Samtidigt är bilden inte svartvit: under väl kontrollerade former kan digitala verktyg också …

Erfarenheter från det goda klassrummet – om att främja elevers metakognition och självreglering på vuxenutbildningen

Vuxenutbildningen i Sverige utgör en viktig möjlighet för elever vars skolgång av olika skäl blivit avbruten eller ofullständig. De senaste åren har jag jobbat med flera vuxenutbildningar i landet kring frågor som rör elevhälsa och lärande. Komvux Örebro har arbetat med temat ”det goda klassrummet” under de senaste två åren, och jag har haft förmånen …

Cognitive Load Theory – en teori som varje lärare bör känna till…? Del 1

Del 1: Var kommer CLT ifrån och vart är den på väg…? I min internationella utblick som forskare noterar jag att Cognitive Load Theory (CLT) refereras allt oftare som influens för lärare i deras undervisningspraktik. CLT kan översättas till kognitiv belastningsteori och är grundat av den australiensiske forskaren i pedagogisk psykologi John Sweller. Även om …

Varför måste vi stötta elevers metakognition och självreglering i lärandet?

Metakognition och självreglering är två begrepp som fortfarande uppmärksammas i liten grad i svenska skola och forskning. Detta trots att forskning visar att de har mycket stor effekt på elevers kunskapsutveckling. Metakognition definieras som hur elever ser på sig själv, sina kunskaper och sitt lärande i skolan – vad de tror att de kan och …

Om att utveckla elevers socioemotionella och exekutiva färdigheter – rapport från REFLECT

Då är vi igång med spridningskonferensen i EU-projektet REFLECT på plats i Granada, Spanien. REFLECT handlar om hur vi kan arbeta främjande och förebyggande med elevers socioemotionella lärande (SEL), självreglering och exekutiva färdigheter (EF). Frågan om trygghet och studiero i skolan, och om hur vi stöttar elevers lärande och utveckling är ju högaktuella såväl i …

Om kognitionsvetenskap och PASS-processerna

Kognitionsvetenskap, neurovetenskap och hjärnforskning är hetare än hetast i skolans värld. En utmaning med sådan forskning är dock att den ofta är svår att tillämpa i undervisningen. Det uppstår också ”neuro-myter” återkommande. Att det finns en specifik pedagogik för höger och vänster hjärnhalva eller att vi har olika typer av intelligenser är bara två exempel …

×