Fakta eller förståelse? Fakta innan förståelse? Fakta genom förståelse!
Det finns vissa frågor som återkommer i skolans värld som är tidlösa. Man kan tycka att vi blivit klara med dem, men de återkommer. Varje generation har ett behov av att göra upp med dem. En tillbakablick i historiska dokument visar hur frågor om hälsofrämjande lärmiljöer var på tapeten redan under 1800-talet i skolan. Frågor …
Cognitive Load Theory – en teori som varje lärare bör känna till…?
Del 2: CLT och undervisningsstrategier I förra inlägget introducerade jag den teoretiska bakgrunden till Cognitive Load Theory (CLT) som är en inflytelserik välbeforskad pedagogisk-psykologisk teori om hur vår kognition påverkar lärandet. Du kan läsa inlägget här. Kortversionen av CLT är att arbetsminnet kan överbelastas på grund av kunskapers komplexitet eller uppgifters utformning, eller på grund …
Cognitive Load Theory – en teori som varje lärare bör känna till…? Del 1
Del 1: Var kommer CLT ifrån och vart är den på väg…? I min internationella utblick som forskare noterar jag att Cognitive Load Theory (CLT) refereras allt oftare som influens för lärare i deras undervisningspraktik. CLT kan översättas till kognitiv belastningsteori och är grundat av den australiensiske forskaren i pedagogisk psykologi John Sweller. Även om …
Om kognitionsvetenskap och PASS-processerna
Kognitionsvetenskap, neurovetenskap och hjärnforskning är hetare än hetast i skolans värld. En utmaning med sådan forskning är dock att den ofta är svår att tillämpa i undervisningen. Det uppstår också ”neuro-myter” återkommande. Att det finns en specifik pedagogik för höger och vänster hjärnhalva eller att vi har olika typer av intelligenser är bara två exempel …
DIGIBILITY – Digital dynamisk kartläggning av skolrelaterade förmågor
Behöver ni utveckla ert arbete med kartläggningar av elevers behov av stöd? Behöver ni utveckla analysen av hur elevers varierande förmågor påverkar deras kunskapsutveckling och lärande i vardagen i olika ämnen och områden? Vill ni vara med och prova ut ett pedagogiskt lättillgängligt digitalt verktyg? Under läsåret 2021/2022 genomför vi en standardisering av Digibility, ett …
Förskolebarns matematikfärdigheter och lekens roll
Nu finns vår studie av förskolebarns matematikfärdigheter där vi undersöker kognitiva förmågor hos barn i riskzon för matematiksvårigheter i åldersspannet 3-5 år publicerad som preprint (förpublicering innan peer review): https://psyarxiv.com/b6p8d/. En intressant sak som vi ser är att den exekutiva aspekten av arbetsminneskapacitet, dvs förmågan och sättet att bearbeta information som utgör den största utmaningen …
Skolan är den bästa kognitiva träningen – om musicerande, schack och kognitiv träning för bättre skolresultat
Så har det kommit en ny uppmärksammad meta-analys som undersöker ifall barns musikutövande har positiva effekter på deras kognitiva förmågor och skolprestationer. Förenklat är svaret: nej (1). Studien är genomförd av Giovanni Sala med kollegor, som de senaste åren genomfört en rad meta-analyser av olika typer av träning och deras effekter på kognitiva förmågor och …
Är diagnoser en bra utgångspunkt för att förstå lärandet – och vad kan hjärnforskning bidra med?
Vid min senaste forskarvistelse i februari på Institute of Education UCL i London deltog jag i seminariet för forskningsgruppen i Educational Neurosciences och lyssnade på hjärnforskaren Joni Holmes. Hon forskar i Cambridge kring barn och ungas kognition och skolsvårigheter. Hon lyfter fram att mycket av det vi tycker oss veta om elevers lärande med utgångspunkt …
Har du koll på dina elevers planeringsförmåga?
När vi tänker på planering tänker vi kanske främst på att det är viktigt att förbereda sig innan man genomför något. Eller vikten av arbetsscheman och instruktioner så att man vet när man ska göra vad och hur (viktigt inte minst i tider av distansundervisning). Det räcker väl bara man får tydliggörande instruktioner och stödmaterial …
VÄLKOMMEN TILL PETRI PARTANENS BLOGG
