Kognitionsvetenskap, neurovetenskap och hjärnforskning är hetare än hetast i skolans värld. En utmaning med sådan forskning är dock att den ofta är svår att tillämpa i undervisningen. Det uppstår också ”neuro-myter” återkommande. Att det finns en specifik pedagogik för höger och vänster hjärnhalva eller att vi har olika typer av intelligenser är bara två exempel …
Nu finns vår studie av förskolebarns matematikfärdigheter där vi undersöker kognitiva förmågor hos barn i riskzon för matematiksvårigheter i åldersspannet 3-5 år publicerad som preprint (förpublicering innan peer review): https://psyarxiv.com/b6p8d/. En intressant sak som vi ser är att den exekutiva aspekten av arbetsminneskapacitet, dvs förmågan och sättet att bearbeta information som utgör den största utmaningen …
Så har det kommit en ny uppmärksammad meta-analys som undersöker ifall barns musikutövande har positiva effekter på deras kognitiva förmågor och skolprestationer. Förenklat är svaret: nej (1). Studien är genomförd av Giovanni Sala med kollegor, som de senaste åren genomfört en rad meta-analyser av olika typer av träning och deras effekter på kognitiva förmågor och …
Vid min senaste forskarvistelse i februari på Institute of Education UCL i London deltog jag i seminariet för forskningsgruppen i Educational Neurosciences och lyssnade på hjärnforskaren Joni Holmes. Hon forskar i Cambridge kring barn och ungas kognition och skolsvårigheter. Hon lyfter fram att mycket av det vi tycker oss veta om elevers lärande med utgångspunkt …
När vi tänker på planering tänker vi kanske främst på att det är viktigt att förbereda sig innan man genomför något. Eller vikten av arbetsscheman och instruktioner så att man vet när man ska göra vad och hur (viktigt inte minst i tider av distansundervisning). Det räcker väl bara man får tydliggörande instruktioner och stödmaterial …