fbpx

Petris blogg

KURSER - UTBILDNING - FÖRLAG

Kommande föreläsningar på ICP2020+ och PSIFOS kompetensdagar

Så närmar sig sommaren detta speciella läsår och planeringen för kommande uppdrag pågår för fullt. Kanske befinner vi oss i höst i den så kallade endemiska fasen efter pandemin. Många av oss har jobbat digitalt under läsåret utifrån förutsättningarna. Det digitala har för mig inneburit att jag kunnat möta lärare, pedagoger, rektorer, elevhälso- och skolpersonal …

Behöver yngre elever utveckla sin resonemangsförmåga?

I diskussionen kring revideringen av grundskolans läroplan LGR11 har en föreställning bitit sig fast: Att ställa krav på att elever ska utveckla sin resonemangsförmåga i olika ämnen innebär ett överkrav för yngre elever. Detta har ställts i motsats till att elever i yngre åldrar behöver lära sig faktakunskaper. Kognitionsforskning har lyfts fram som argument, och …

DIGIBILITY – Digital dynamisk kartläggning av skolrelaterade förmågor

Behöver ni utveckla ert arbete med kartläggningar av elevers behov av stöd? Behöver ni utveckla analysen av hur elevers varierande förmågor påverkar deras kunskapsutveckling och lärande i vardagen i olika ämnen och områden? Vill ni vara med och prova ut ett pedagogiskt lättillgängligt digitalt verktyg? Under läsåret 2021/2022 genomför vi en standardisering av Digibility, ett …

Att inkludera eller att inte inkludera – det är inte (heller) frågan…

Jag har i tidigare inlägg berört betänkandet om elevers möjligheter att nå kunskapskraven, och i linje med betänkandet pekat på behovet av breddad elevhälsoforskning i det första inlägget här. Jag har också pekat på vikten av att parallellt med det främjande arbetet utveckla arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd här. Jag fortsätter min läsning …

Att anpassa eller att inte anpassa – det är inte frågan

I detta inlägg tänkte jag fortsätta borra i ”mastodontutredningen” även kallat betänkandet om elevers möjligheter att nå kunskapskraven (1). Jag tänkte särskilt fokusera på arbetet med extra anpassningar. Många länders skolsystem delar upp stöd- och elevhälsoarbetet på tre nivåer: 1) generellt främjande arbete, 2) arbete med olika typer av förebyggande insatser och anpassningar för elever …

Utredningen om elevers möjligheter att nå kunskapskraven – om behovet av breddad elevhälsoforskning

Så har mastodontutredningen om elevers möjligheter att nå kunskapskraven lämnat sitt slutbetänkande (1). Den spänner över ett oerhört brett område som rör stöd- och elevhälsoarbete, behovet av forskning kring effekter av elevhälsoinsatser, bemanningsfrågor inom elevhälsan och om den framtida särskolan, etc. Det som redan har uppmärksammats av många är att man föreslår nyckeltal för antal …

Förskolebarns matematikfärdigheter och lekens roll

Nu finns vår studie av förskolebarns matematikfärdigheter där vi undersöker kognitiva förmågor hos barn i riskzon för matematiksvårigheter i åldersspannet 3-5 år publicerad som preprint (förpublicering innan peer review): https://psyarxiv.com/b6p8d/. En intressant sak som vi ser är att den exekutiva aspekten av arbetsminneskapacitet, dvs förmågan och sättet att bearbeta information som utgör den största utmaningen …

På hur många olika sätt kan man stoppa en korv? Om skillnaden mellan att minnas och förstå

I debatten bland lärare diskuteras ofta vilken undervisningsform som har bäst effekt. I varsin ringhörna utmålas ofta elevaktiva arbetssätt på ena sidan, och direkt eller explicit undervisning på andra sidan. Jag får med jämna mellanrum mail från lärare som frågar vad jag tänker kring dessa arbetssätt utifrån ett kognitivt och pedagogisk-psykologiskt perspektiv. Elevaktiva arbetssätt görs …

Är det som är nödvändigt för vissa elever alltid bra för alla andra? – Om arbetet med tillgängligt lärande

På många skolor och i kommuner pågår ett arbete kring tillgängligt lärande, något som jag tycker är bra och nödvändigt. Men, i implementeringsarbetet är det viktigt att ställa sig frågan om det som är ett nödvändigt och hjälpsamt stöd för att öka tillgängligheten för en elev eller en elevgrupp alltid automatiskt bra för alla andra?

Hej på dig, det nya året!

Hej! Jag börjar det nya året med att dela ett spännande inlägg av Anna Eva Hallin från hennes forskningsblogg om metaspråkliga förmågor: Förmågan att kunna rikta sin uppmärksamhet, reflektera och iaktta samband och mönster kring egna och andras språkliga förmågor är tätt sammanbundet med metakognition och PASS-förmågorna! Inom kort rullar jag själv igång med ett …

×