Medierat lärande för det 21:a århundradet

Jag är glad och stolt över vår senaste bok kring medierat lärande som precis släppts i samarbete med National Institute of Education i Singapore (NIE) i höst. I mitt kapitel beskriver jag historiken kring metakognition och exekutiva funktioner, med referens till Vygotskijs och Lurias forskning, samt Feuersteins forskning kring medierat lärande. Jag beskriver där hur man konkret kan tillämpa medierat lärande i ett metakognitivt arbetssätt i t ex en undervisningssituation. De olika kapitlen berör ett brett fält av undervisningsrelevanta områden.

Vad är då medierat lärande? Det kan definieras som ett lärande som sker i en välstrukturerad samspelsinriktad process, där t ex en vuxen hjälper barnet att fokusera, rikta sin uppmärksamhet, upptäcka samband och mönster, sätta ord och begrepp på saker och ting, stötta utvecklingen av strategier i lärandet, och ge återkoppling för att skapa kunskaper och erfarenheter och utveckla en känsla av meningsfullhet i lärandet.

Varför är medierat lärande angeläget idag? Medierat lärande vilar på samma grundsyn som formativt arbetsätt samt dynamisk utredning/kartläggning. Det är också centralt i det som kallas scaffolding. Det innebär ett lärande där samspel och återkoppling över tid är centralt, liksom förståelsen för hur barns/elevers tankeförmågor utvecklas. I detta avseende har t ex skolsystemet i Singapore varit framgångsrikt när det gäller att hjälpa elever att utveckla matematiskt tänkande, och inte minst lärarutbildningarna som NIE anordnar. Medierat lärande handlar inte om att lägga till mer av ”nya saker” i undervisningen, utan om att göra ”gamla saker” på ett annorlunda och mer systematiskt och strukturerat sätt.

Medierat lärande pågår i de flesta lärmiljöer, klassrum och undervisning spontant. Men poängen är att arbeta med ett metakognitivt och medierande förhållningssätt systematiskt och planerat. Inte minst för att vår läroplan (liksom de flesta länders) ställer förväntningar på reflektion och självbedömning i lärandet, för att barn/elever har olika förutsättningar för att utveckla sådana färdigheter, och för att det i sin tur påverkar kunskapsutvecklingen.