Låt oss prata om dynamisk utredning
I SPSMs nya stödmaterial ”Särskilt stöd för nyanlända” (1) beskrivs vikten av att arbeta med ett formativt arbetssätt kring nyanlända elever, samt dynamisk utredning som ett komplement i samband med utredning av särskilt stöd. Att förstå nyanlända elevers förutsättningar för lärande kräver andra sätt att göra bedömningar och utredningar, då många kartläggningsverktyg och testmaterial inte är anpassade för dem. Då utgör dynamisk utredning ett komplement eller alternativ. Detta beskrivs i avsnittet kring utredning: https://www.spsm.se/sarskilt-sto…/…/samarbete-i-utredningen/
Men vad innebär dynamisk utredning? Det är ett sätt att göra eleven delaktig i utredningsprocessen. Syftet med en dynamisk utredning är inte att sätta en diagnos utan undersöka hur t ex ett barn eller elev kan stödjas för att stimulera optimalt lärande och utveckling. Därför är en dynamisk utredning processinriktad och pågår över flera tillfällen.
Fem snabba fakta om dynamisk utredning:
1. Den har sin grund i Vygotskijs begrepp om den proximala utvecklingszonen.
2. En dynamisk utredning innehåller tre steg: 1) en inledande bedömning, sedan 2) en intervention eller stöd, och så 3) en uppföljande bedömning för att undersöka om stödet gav effekt.
3. Interventionen eller stödet i steg 2 är olika typer av feedback: metakognitiva frågor, ledtrådar (prompts), berikande av kunskaper genom demonstrationer och exempel, stöd till självreglering, verbal och ickeverbal kommunikation och prövande av olika typer av strategier för lärandet. I dynamisk utredning kallas stödet för ”mediering” med referens till Vygotskij.
4. Dynamisk utredning syftar till att aktivera eleven, och skapa delaktighet och engagemang i lärprocessen.
5. Till skillnad från en statisk utredning som bygger på elevens självständiga prestation, utvidgar man utredningen till att också undersöka hur eleven kan stödjas, och hur det svarar på stödet. Det ger tilläggsinformation kring individens befintliga förmåga, samt utvecklingsområde och potential till lärande.
Kanske tänker du att dynamisk utredning liknar formativ bedömning? Då har du rätt. I en klassisk artikel av Paul Black och Dylan Wiliam skriver de att dynamisk utredning utgör en teoretisk bakgrund till formativ bedömning (2).
Eftersom den dynamiska utredaren arbetar aktivt i ett samspel med eleven blir några saker särskilt viktiga i en dynamisk utredning:
-Stödet får inte vara godtyckligt. Det behöver bygga på systematik och en vetenskaplig grund kring det lärande och de förmågor som undersöks och det stöd som ges för att pröva hur eleven kan stödjas.
-Den som genomför bedömningen behöver bygga en samarbetsallians med barnet/eleven och utveckla sin egen förmåga att ge feedback, vägleda och stödja, att analysera förändring, och dra rimliga slutsatser och utforma rekommendationer i utredningsprocessen. Till stöd finns en gedigen forskningsbas kring dynamisk utredning inom specialpedagogik, logopedi och psykologi.
Under läsåret 2018/2019 genomför vi flera utbildningar i dynamisk utredningsmetodik:
För specialpedagoger, speciallärare och logopeder finns ett utbildningsspår med inledande tredagars ”Handlednings- och samtalsmetodik”, där den teoretiska och praktiska grunden kring medierande och metakognitiv samtalsmetodik läggs. På detta byggs sedan en tvådagars fördjupningskurs ”Dynamisk utredning och kartläggning” där fördjupning sker kring dynamisk utredning.
För psykologer ges specialistkursen ”Dynamisk utredningsmetodik kring barn och unga i behov av stöd” med tre dagar under våren 2019, samt en examinationsdag på hösten.
Mer utbildning om kurserna finns på www.skolutvecklarna.se under rubriken ”Aktuella kurser”.
Referenser:
(1) SPSM (2018). Särskilt stöd till nyanlända elever. https://www.spsm.se/stodmaterial-nyanlanda
(2) Black, P., & Wiliam, D. (2009). Developing the theory of formative assessment. Educational Assessment, Evaluation and Accountability (formerly: Journal of Personnel Evaluation in Education), 21(1), 5.
Inga kommentarer