Har kognitiv träning effekter på lärandet? – En systematisk översikt av FIE

Professor Reuven Feuerstein var en av förgrundsfigurerna för en dynamisk syn på kognitiva förmågor och intelligens. I sin forskning arbetade han redan på 1960-talet utifrån idén om neuroplasticitet dvs att hjärnan är plastisk och utvecklingsbar, något som modern forskning i all väsentlighet bekräftat. Feuerstein kom även att bli en av förgrundsfigurerna för så kallad dynamisk utredning (Dynamic Assessment) som utgår från att barn och elever även i utredningssammanhang uppvisar plasticitet och utvecklingsbarhet som inte kan fångas av statiska test. Han kom också att utveckla ett omfattande kognitivt träningsprogram för barn, unga och vuxna med funktionsvariationer, kallat FIE (Feuerstein Instrumental Enrichment) som anpassats till många länder. FIE är ett omfattande träningsprogram som ges en-till-en eller i grupp och bygger på principen om medierat lärande (Mediated Learning Experience).

Systematisk översiktsstudie av FIE

På British Psychological Societys konferens i Developmental Psychology som hölls 16-17 september 2021 presenterade dr Jo Van Herwegen en meta-analys (systematisk forskningsöversikt) som Pippa Harris, Petri Partanen och Jo Van Herwegen genomför av det kognitiva träningsprogrammet FIE på UCL, Institute of Education, London. Petri Partanen, Mittuniversitetet beskriver FIE så här: ”Träningsprogrammet utgår från att kognitiva förmågor är plastiska och utvecklingsbara, och att med ett strukturerat kognitivt berikande förhållningssätt och stimulans (cognitive enrichment) kan man påverka barns kognitiva utveckling positivt och främja ett medvetet förhållningssätt till problemlösning i vardagen och lärandet i skolan.

FIE grundades av professor Reuven Feuerstein redan på 1970-talet och har sedan vidareutvecklats och beforskats internationellt. De preliminära resultaten från forskningsöversikten pekar på positiva resultat framförallt inom den kognitiva domänen, medan transfereffekter till skolprestationer varierar, med studier som pekar på positiva effekter på framförallt matematisk utveckling, och inga eller små effekter på läsfärdigheter. Översikten pekar också på luckor i forskningen och vikten av fortsatt forskning.

Tycker du inlägget är intressant? Dela det gärna med knapparna nedanför.