Om den mänskliga rättigheten att lära sig bokstavsljuden – om läs-, språk- och matematikutveckling i Kanada
Samtidigt som jag läser ett antal intressanta studier om läsutveckling och tidiga stödinsatser av professor George Georgiou med kollegor nås jag av beskedet att professor J P Das har gått bort i en ålder av 94 år. J P Das grundade den välbeforskade PASS-teorin tillsammans med professor Jack Naglieri. Han grundade också det forskningsinstitut på University of Alberta, Kanada som senare hedrades med hans namn. Jag är glad att jag hann få ett samtal med J P Das ett antal år sedan, strax innan pandemin, om elevers språk-, läs- och skrivutveckling, och utmaningarna i skolan för elever från socioekonomiskt utsatta uppväxtvillkor. Vi pratade mycket om hur man utformar stödinsatser för elever i riskzon. J P Das med kollegor studerade kognitionens byggstenar och hur dessa processer tar sig uttryck i olika kontexter och kulturer (1). I forskningen visade han bl a på sambanden mellan dyslexi och sårbarheter i successiv process, i linje med neuropsykologen Alexanders Lurias banbrytande forskning om språk och kognition och hjärnans funktionella enheter.
Bild: J P Das
Idag är professor Georgiou föreståndare på JP Das-institutet. Ni som är bekanta med PASS-forskningen känner igen professor Georgiou med kollegor från många studier där PASS och CAS-instrumentet använts för att mäta kognitiva processer och utvärdera dess samband med områden som matematik-, läs- och skrivutveckling, elever med exceptionella förmågor (gifted children, exceptional children), liksom forskning kring ADHD och autism. Som en tanke gästade han också nyligen podcasten ’Chalk & Talk’ och berättade om tidiga insatser kring läs- och skriv- och matematikutveckling i Kanada. Poddintervjun finns här som video https://www.youtube.com/watch?v=nLzSRQLd_OI och givetvis också där poddar finns.
I podden berättar Georgiou om deras arbete i Kanada med tidiga insatser kring både läs- och skrivutveckling och matematikutveckling. De utvecklade screeninginstrument och både universella och riktade tidiga insatser för att fånga upp barn i riskzon. De har också utvärderat lärares kunskaper i tidig läs- och språkutveckling i Kanada, och tematiken känns igen från svensk kontext: det finns ett stort behov av att etablera en solid kunskapsbas, och lärarutbildningarna har ett arbete att göra. Georgiou lyfter två viktiga komponenter som mänskliga rättigheter: att lära barn relationen mellan bokstav och bokstavsljud, samt att förstå ords uppbyggnad i prefix, ordstam och suffix. I sitt arbete har Georgiou också anlitats som sakkunnig i utformandet av läroplaner.
Set for Variability – en metalingvistisk förmåga i läsutvecklingen
I ett antal studier som Georgiou också berör i podden som de genomfört de senaste åren undersöks hur olika aspekter av tidig läsundervisning och tidiga insatser bidrar till att stödja elever som riskerar att halka efter i sin läsutveckling (2-6). Studierna visar att dessa elever ofta behöver stöd på flera samverkande nivåer. En intressant förmåga är ’Set for Variability’ (SfV) – barnets förmåga att flexibelt justera en första felaktig ljudning till ett känt och meningsfullt ord. En del språk är ju transparenta, så som finska och italienska, dvs ljuden uttalas relativt förutsägbart, medan andra språk är opaka, dvs innehåller fler oregelbundna variationer av uttal för samma bokstäver, så som engelska. SfV kan ses som en metakognitiv eller metalingvistisk förmåga.
Elever med starkare SfV-förmåga gjorde större framsteg i interventionerna och fortsatte utvecklas vid senare uppföljning, vilket understryker att läsutveckling handlar om mer än enbart korrekt fonologisk avkodning. Undervisning som inkluderade mer komplexa bokstav-ljud-korrespondenser gav tydliga vinster för både ord- och nonordsläsning, men studierna visade också att elever med svag fonologisk medvetenhet behövde ett utökat och mer strukturerat stöd för att kunna tillgodogöra sig detta innehåll. Vid sidan av elevfaktorerna framkom att lärarens kunskaper om språk och tidig literacy påverkar kvaliteten i undervisningen, vilket är särskilt betydelsefullt i elevgrupper där många elever börjar på låga nivåer.
I en RCT-studie jämfördes två modeller: Phonics + SfV, som kombinerar systematisk avkodningsundervisning med övningar i flexibel uttalsjustering, och Phonics + Morfologi, där phonics kombineras med undervisning om ords delar – prefix, stam och suffix. Båda insatserna ledde till betydande läsframsteg, och inga statistiskt säkerställda skillnader mellan metoderna framkom. Tillsammans indikerar studierna att strukturerad undervisning i kombination med en språkligt fördjupande komponent – SfV eller morfologi – utgör en viktig väg för att stödja elever i riskzon för lässvårigheter.
Det går en röd tråd från J. P. Das’ arbete kring kognitionens grundprocesser och deras betydelse för elevers lärande till den forskning som nu bedrivs vid ’J P Das Centre on Developmental and Learning Disabilities’ under Georgious ledning. Jag rekommenderar att följa dem.
Med vänlig hälsning, Petri Partanen, fil.dr., leg. psykolog, specialist i pedagogisk psykologi
PS. Tycker du inlägget är intressant? Dela det gärna. DS
Referenser
(1) Papadopoulos, T. C., Parrila, R. K., & Kirby, J. R. (Eds.). (2015). Cognition, intelligence, and achievement: A tribute to J. P. Das. Elsevier Academic Press.
(2) Dunn, K., Georgiou, G. K., Savage, R., & Parrila, R. (2025). Efficacy of Small-Group Reading Intervention for Grades 2 and 3 Children with Reading Difficulties: A Cluster Randomized Controlled Trial. Journal of Learning Disabilities, 58(5), 374-389.
(3) Parrila, R., Inoue, T., Dunn, K., Savage, R., & Georgiou, G. (2024). Connecting teachers’ language knowledge, perceived ability and instructional practices to Grade 1 students’ literacy outcomes. Reading and Writing, 37(5), 1153-1181
(4) Savage, R., Georgiou, G. K., Inoue, T., Dunn, K., & Parrila, R. (2025). Set-for-Variability predicts responsiveness to tier 2 reading interventions. Scientific Studies of Reading, 29(2), 115-137.
(5) Savage, R., Georgiou, G., Parrila, R., & Maiorino, K. (2018). Preventative Reading Interventions Teaching Direct Mapping of Graphemes in Texts and Set-for-Variability Aid At-Risk Learners. Scientific Studies of Reading, 22(3), 225–247. https://doi.org/10.1080/10888438.2018.1427753
(6) Savage, R., Georgiou, G., Parrila, R., Maiorino, K., Dunn, K., & Burgos, G. (2020). The effects of teaching complex grapheme-phoneme correspondences: Evidence from a dual site cluster trial with at-risk grade 2 students. Scientific Studies of Reading, 24(4), 321-337.
Inga kommentarer