Mer Mora Träsk till barnen i förskolan! (eller behövs det kanske ”Fem myror…” för den matematiska utvecklingen?)

EARLI2023 – dag 3

Tredje dagen på EARLI2023 bjöd på lika fina upplevelser som de tidigare dagarna. Professor Pirjo Aunio från Helsingfors universitet forskar i förskolebarns matematiska utveckling. Hon presenterade i sin keynote några riktigt intressanta studier som visar på vikten av fysisk aktivitet kombinerat med tidig matematikundervisning i förskolan. I hennes forskning har hon också fokuserat på hur motoriska färdigheter bidrar till den tidiga matematikutvecklingen. Det fick mig att tänka på ”Mora Träsk”, eller kanske ”Fem myror…”? Jag ser framför mig hur barnen försöker lyssna, titta, jämföra och imitera. Ibland blir det rätt, ibland blir det fel, men bara de barn som får pröva, återkommande och med vuxnas medvetna närvaro och uthållighet kommer att erövra färdigheten i ett tidigare hellre än senare skede.

Hon pekade på att den fysiska aktiviteten gärna får vara kognitivt utmanande och aktiverande. Jag tänkte på att återkommande aktiviteter med rörelseglädje med regellekar, språklekar och imitation som utmanar är vägen att gå! En del förskolor är jätteduktiga på detta. Högläsning av sagor och berättelser med den matematiska världen inbäddad med färger, former, mängder, antal, större, mindre, gärna kognitivt utmanande där barnen får anstränga sig för att förstå, är också viktigt. Och vikten av upprepningen med små variationer, som ger barnen möjlighet att känna igen, särskilt viktigt för de barn som behöver fler upprepningar, som kanske inte mött begreppen och erfarenheterna tidigare. För att detta ska ske behöver barn inte bara få utforska på egen hand utan vuxna behöver vägleda och skapa strukturerade tillfällen.

För de yngsta barnen: ”numerical relational skills”.

I sin forskning kring de yngsta barnen (3-åringar) betonade hon det som kallas för ”numerical relational skills”, dvs jämförande matematiska aktiviteter. Fler/färre, del/helhet och uppskattningar av antal och mängder – gammal hederlig matematisk begreppsutveckling. För er som är bekanta med PASS-modellen så pekar detta rakt mot forskningen kring simultana processer, som handlar om att systematiskt lära sig att jämföra och kontrastera begrepp mot varandra. Tidigare har jag också skrivit om den forskning som min forskargrupp i London på UCL har gjort om förskolebarns tidiga matematiska förmågor, och hur deras kognitiva förmågor (eller tankeförmågor) påverkar dessa, här.

Aunios forskning pekar också på att vi faktiskt ska bedöma barns tidiga matematiska utveckling i förskolan. Men innan ni sätter förskolekaffet i halsen: Vi kan göra det med icke-ingripande metoder, genom att personalen vässar sin blick för de olika matematiska förmågorna i vardagen och i både den spontana och planerade undervisningen.

”Vi ska faktiskt bedöma barns tidiga matematiska utveckling i förskolan. Men innan ni sätter förskolekaffet i halsen: Vi kan göra det med icke-ingripande metoder, genom att personalen vässar sin blick för de olika matematiska förmågorna i vardagen och i både den spontana och planerade undervisningen.”

Med andra ord är det inte säkert att ni behöver göra saker jätteannorlunda i förskolan (men det kan också vara så att ni faktiskt måste göra det). Men ni behöver oavsett utrusta er med ett gemensamt språk, på vetenskaplig grund, om t ex matematikutveckling. Mer om detta skriver jag om i min nya bok ”Att utveckla förmågor i förskolan” som planeras att släppas i höst.

Fysisk aktivitet eller motorisk aktivitet – är det samma samma eller olika?

Fysisk aktivitet har ju blivit populärt, inte minst i skolan, med pulsprojekt och andra initiativ, som också syftar till att stödja lärandet. Men det är skillnad på fysisk aktivitet och fysisk aktivitet, särskilt om vi börjar granska de motoriska och kognitiva aspekterna av fysisk aktivitet. Aunio pekade på att mycket talar för att det är den motoriska aktiviteten och dess utvecklande kvalitet snarare än den fysiska aktiviteten i sig som spelar roll, åtminstone för den matematiska utvecklingen. Så…fysisk aktivitet…med motoriskt utvecklande moment där barn utmanas att utveckla grov- och finmotoriska färdigheter, med ett matematiskt tillgängligt och utvecklande innehåll. Voilá! Hur svårt kan det vara…?

Så tog dag 3 på EARLI slut, alldeles för sent på grund av all fantastisk forskning som redovisades. Idag, dag 4 har jag presenterat vår egen forskning på UCL om kognitiv träning i skolan. Men det tar vi i nästa inlägg…

PS. Tycker du inlägget är intressant att diskutera? Dela det gärna med knapparna nedan. DS.