fbpx
Meny Stäng

Läsa-skriva-räkna-garantin börjar i förskolan

Så har terminen börjat på de flesta håll liksom matematiklektionerna i de första årskurserna. På många skolor och hos många huvudmän behöver man fundera kring hur man arbetar med tidiga främjande och förebyggande insatser. Läsa-skriva-räkna-garantin för tidiga stödinsatser sätter fingret på vikten av att organisera fram ett tidigt systematiskt arbete. Skolverket fokuserar i sina stödmaterial och resurser kring arbetet i förskoleklass och framåt. Men givetvis finns en röd tråd i barns matematikutveckling mellan de sista åren i förskolan, innan förskoleklass, och det som sker sedan.

Förskolebarns matematiska tänkande

I min forskargrupp på UCL i London intresserar vi oss bland annat för både förskolans och föräldrarnas roll i tidig matematikutveckling, ur ett kognitivt perspektiv, dvs med fokus på tänkandets och självregleringens roll. I en av våra studier kring tidig matematikutveckling hos barn i åldrarna 4 år och uppåt visar det sig särskilt att barnens förmåga att exekutivt kunna hantera information successivt framlänges och baklänges utgör en viktig tidig faktor som skiljer barn med och utan risk för matematiksvårigheter (1). Att leka lekar med sekvenser, kedjor, siffror, positions-, riktnings- och progressionsord som t ex ”framför”, ”bakom”, ”framlänges”, ”baklänges”, ”först”, ”sen” är centrala i den typen av aktiviteter. Om vi pratar om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i förskolan så bör vi prata om just denna typ av tanke- och begreppsutvecklande aktiviteter.

Barns tänkande kräver mental närvaro av de vuxna

På ett sätt kan sådana lekar verka långt ifrån skolans formella matematik, men de lägger grunden för att förstå mängder, progressioner och längre fram också reversibilitet, dvs t ex att om 1+2 är 3, så är 3 – 2 = 1. På ett sätt är detta självklart, samtidigt som både förskolans och skolans verksamheter ibland tappar detta tänkande ur sikte, i allt som ska hinna göras och produceras. Målen i förskolans läroplan finns där, men barns tänkande kring dessa begrepp och deras samband och relationer kräver mental närvaro av de vuxna i lärande samspel, och utforskande aktiviteter och samtal. Om man framförallt nöter matematiska procedurer med barnen från tidig ålder, men inte hjälper dem att upptäcka och förstå de matematiska sambanden, och utveckla språk och begrepp för dessa så riskerar insatserna att bli ett slag i luften.

Vilken effekt har förskolan på barns matematiska färdigheter?

Jag läser en ny studie om vilken effekt förskolan som sådan har på barns grundläggande matematiska färdigheter (2). Där konstateras att förskolan påverkar särskilt förmågan att identifiera och räkna antal, känna igen siffror och tal, samt deras ordning (object counting, numeral recognition and number order). Många av dessa färdigheter är också avhängiga det som kallas för kardinalitet, dvs antals- eller mängdförståelse. Forskarna pekar på att förmågan till kardinalitet påverkas särskilt av förskolans undervisning. Kardinalitet är en central matematisk färdighet som grundas genom att man stöttar barns tankeförmågor i lärandet av matematiska kunskaper.

Matematikens PASS

Jag tar på mig PASS-glasögonen kring barns tankeförmågor. PASS är en vetenskapligt beforskad modell för att beskriva underliggande tankeförmågor och deras roll i lärandet i t ex matematik- och läs- och skrivutveckling. Jag fokuserar särskilt på de två S:en i PASS – Successiv och Simultan process. Jag konstaterar att utvecklingen av tidiga matematiska färdigheter som kardinalitet är avhängiga förmågan att kunna laborera med sekvenser och ordning, dvs successiva processer: ”Vilken kommer först, vilken kommer sen…?”. Jag konstaterar också att kardinalitet och mängduppfattning i hög grad kräver förmåga att tänka kring antal, mängder och relationer mellan dessa, det vill säga simultana processer. Simultana processer är kärnan i relationellt tänkande, dvs att kunna jämföra och tänka kring relationer mellan saker och ting: ”Hur hänger x ihop med y?”. Vi vet att barn redan i förskoleåldern har olika ryggsäckar av PASS-processer med sig.

Frisk- och riskfaktorer för förskolebarns matematiska utveckling

Förskolebarn har en ryggsäck av frisk- och riskfaktorer för deras matematiska utveckling. För en del barn är exekutiva sårbarheter det som kan utgöra en broms för den tidiga matematikutvecklingen. Jag har i min forskning visat på hur den exekutiva planeringsförmågan (P:et i PASS) utgör ytterligare en faktor som kan ställa till det. Detta syns oftast inte i förskolan, utan senare i skolan när eleverna får börja ägna sig åt problemlösningsuppgifter, men grundläggs redan i förskoleåldern. Socioekonomiska faktorer, uppväxtvillkor och familjefaktorer spelar en roll i utveckling av sådana exekutiva tankeförmågor. Men, det är tydligt att förskolans undervisning spelar den andra rollen, tänker jag när jag läser forskningsstudierna. Och kvalitet i undervisningen har att göra med hur man förstår att barns tankeförmågor kan utgöra en gas eller broms för olika matematiska färdigheter och som kan främjas hos barnen genom lek och undervisning.

Att utveckla förmågor i förskolan

Med andra ord, hur kan vi förstå barns tidiga tankeförmågor, redan i förskoleåldern, och vilken roll de spelar såväl i förskolans lärande som för det senare lärandet i skola? Detta beskriver jag i min nya bok ”Att utveckla förmågor i förskolan”, som kommer senare i höst. Jag beskriver också hur man kan främja barnens tidiga matematiska och andra färdigheter just utifrån ett förmågeperspektiv. Jag beskriver såväl undervisningens roll som lekens roll som främjande aktiviteter.

Jag återvänder till Skolverkets stödmaterial kring tidiga insatser. Vilka skolor och huvudmän tar ett samlat grepp om frågan kring hur vi kan arbeta med en röd tråd från förskolan till förskoleklass och de tidiga skolåren? Dessa verksamheter kommer att ha ett försteg i arbetet med läsa-skriva-räkna-garantin, genom att förskolebarnen vid övergången så långt som möjligt har ryggsäckar som är fullpackade med matematiska friskfaktorer och tankeförmågor. De andra verksamheterna kommer att få börja med att ta reda på vad som finns och vad som saknas i ryggsäcken och kompensera för det som saknas. ”Läsa-skriva-räkna-garantin” börjar redan i förskolan.

Petri Partanen

PS. Dela gärna inlägget med knapparna nedan om du tycker att det är intressant. DS.

Referenser:

(1)  Costa, H. M., Partanen, P., & Van Herwegen, J. (2021, February 7). The role of Working Memory, Processing Speed and Approximate Number System abilities in low maths achievement among preschoolers. https://doi.org/10.31234/osf.io/b6p8d

(2)  Rajagopal, A. A., Vandecruys, F., & De Smedt, B. (2022). The effects of preschool and age on children’s early number skills. Cognitive Development63, 101227.

(3)  Partanen, P. , Jansson, B. & Sundin, Ö. (2020). Fluid reasoning, working memory and planning ability in assessment of risk for mathematical difficulties. Educational Psychology in Practice, vol. 36: 3, ss. 229-240.

Publicerad iFörebyggande arbete, Förmågor, Forskning, Förskola, Främjande arbete, Matematik, Okategoriserade, PASS-modellen, Skola

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.