Att stötta elevers studiestrategier, metakognition och självreglering i vuxenutbildningen – VIS-konferensen

Jag lämnar fina Vuxenutbildning I Samverkan (VIS)-konferensen i Stockholm efter att har lyssnat, samtalat och föreläst i två seminarier under rubriken ”Att stötta elevers studiestrategier, metakognition och självreglering i vuxenutbildningen”. Vuxenutbildning i Sverige, som brukar beskrivas som såväl första, andra och tredje chansen för vuxna elever, är en av våra viktiga och anrika institutioner för lärande. Elever i vuxenutbildningen kommer med en varierande ryggsäck av tidigare skolerfarenheter i sina ryggsäckar. Deras lärande och studiestrategier påverkas inte minst av deras förmåga till metakognition och självreglering. I min föreläsning delgav jag erfarenheter från arbete inom vuxenutbildningen för att stötta elevers studiestrategier både genom undervisningen och olika former av stödinsatser. Området elevhälsa är ett angeläget område i vuxenutbildningen då många elever har både NPF, psykisk ohälsa och andraspråksbakgrund som innebär att undervisningen ställs inför andra utmaningar idag än för trettio år sedan. Samtidigt brottas vuxenutbildningen med flera utmaningar som följer av flödet av elever genom kurssystemet, distansundervisning, och en spridning i förkunskaper.

Jag berörde bland annat Skolforskningsinstitutet kunskapsöversikt ”Individanpassad vuxenutbildning – med fokus på digitala verktyg” där forskarna skriver att ”Med individanpassad undervisning inom vuxenutbildning menar vi lärares metoder och arbetssätt som möter vuxna elevers olikheter, i form av förutsättningar för lärande och behov i undervisningen.”. Begreppet individanpassad liksom personanpassad utbildning (personalized education) är begrepp som trendar, och som kräver en hel del eftertanke, där det är lätt att hamna fel. Min utgångspunkt i presentationen var att vi behöver hjälpa elever att utvecklas vad gäller deras studiestrategier, snarare än att anpassa undervisningen för varje elev. En stor grupp av eleverna i vuxenutbildningen har sårbarheter i underliggande kognitiva förmågor (t ex vid NPF) som påverkar deras studiestrategier, både i och utanför undervisningen. En ökad förståelse för variationen i dessa förutsättningar, och inte minst begreppen metakognition och självreglering.

Jag passade på att lyssna på professor Andreas Fejes föreläsning på temat om elever får det stöd de behöver i vuxenutbildningen, där han betonade att vuxenutbildningens tuffa förutsättningar är en särskild utmaning, med oönskade systemeffekter inom vuxenutbildningen, inte minst med trycket på genomflöde av elever på bekostnad av tid och kvalitet i undervisningen. Han lyfte fram vikten av att också ta fasta på styrdokumentens fokus på personlig utveckling. Många elever i vuxenutbildning bär på en negativ inlärningshistoria från tidigare skolgång som ananrs riskerar att upprepas och befästas under vuxenutbildningsperioden. Även sådan faktorer är viktiga att synliggöra för att förebygga avbrott och avhopp i studierna.

Jag har de senaste fem-sex åren haft förmånen att jobba med allt fler vuxenutbildningar runt om i landet kring hur man kan utforma stöd för vuxna elever utifrån en fördjupad förståelse för elevers kognitiva förutsättningar. Alltsom oftast återkommer frågor just om hur och varför elevers studiestrategier varierar, och vad det kan innebära för arbetet i vuxenutbildningen. Ett stort tack till arrangörsgruppen för en fantastisk fin VIS-konferens!

Petri Partanen

PS. Dela gärna inlägget med knapparna nedan. DS.