Helheten i en organisation är inte bara summan av delarna, den är också kvalitén i samspelet mellan dem
Vi måste prata mer om elevhälsa och hur vi organiserar oss. Elevhälsa är inte bara det som elevhälsopersonalen eller EHT gör. Det visste ni säkert redan. Men det är heller inte bara det hälsofrämjande arbete som alla lärare och skolpersonal gör i vardagen i undervisningen och i lärmiljöerna. Utan det är det vi gör tillsammans, som organisation.
”Helheten är större än summan av delarna”, lär Aristoteles ha myntat som uttryck. Och en elevhälsoorganisation är inte bara summan av dess delar: EHT, EHM, arbetslag och arbetslagsmöten, lärare och annnan skolpersonal, elevhälsopersonal, rektorer, eleverna, centrala och lokala elevhälsoorganisationer osv. Alla delar är viktiga för helheten.
Men helheten också kvalitén i samspelet mellan delarna. Att utveckla elevhälsa innebär inte bara att fundera på vilka delar vi ska ha, att rita organisationsskisser och skriva elevhälsoplaner, och hur vi ska organisera oss på ett formellt plan. Det är viktigt. Men, det är också viktigt att fundera över vad vi vill ska utmärka samspelet mellan delarna. Därför är en utmärkt diskussionsfråga i utvärderingstider: Hur är kvalitén i samspelet mellan delarna vår skola och i vår elevhälso-organisation?
Här kommer några centrala punkter för att utveckla elevhälsoarbetet på ett organisatoriskt plan på skolan:
1. Jag talar återkommande en hel del för vikten av att skapa ett gemensamt språk på skolan för elevhälsoarbetet och att utveckla samsyn kring elevhälsouppdraget som ett gemensamt ansvar. Synvändan är viktig och kan inte skyndas förbi.
2. Med en ökad samsyn kring uppdraget är det lättare att utforma välfungerande roller i arbetet och ömsesidigt förankrade förväntningar mellan olika funktioner.
3. En annan viktig del är att reflektera över syftet och arbetsformer i de olika möten vi har i organisationen. Det går snabbt att planera en struktur för t ex ett elevhälsomöte. Men det kan vara mycket svårare att implementera arbetsformerna uthålligt och långsiktigt. Då kan man hamna i strukturfällan – att man trycker ner en mötesstruktur i organisationen, innan man grundat med en förståelse för syftet och samtalsmetodiken i mötena.
4. För att undvika strukturfällan behöver vi diskutera hur vi ser på förändringsprocesser i de olika arbetsformer och möten som vi har på skolan. Ett elevhälsoteam och de olika professionerna behöver utrusta sig med en samtalsmetodik, inte enbart en samtalsteknik med en checklista eller lathund. En samtalsmetodik handlar bland annat om att ställa rätt frågor på rätt sätt vid rätt tillfälle, för att skapa en genuin reflektionsprocess och ett lärande.
5. Skolledning och elevhälsopersonal behöver tillsammans skapa en långsiktig planering för detta arbete, så att man inte kör i diket efter ett tag. Som en del av SKA-arbetet, och med ett årshjul kommer man en bra bit. Och den samlade elevhälso-organisationen behöver gemensamt stödja arbetet. Det här omfattar samspelet mellan centrala och lokala elevhälsoresurser, mellan olika professioner, och i en förvaltning mellan olika linje- och stödfunktioner, men det tar vi en annan gång…
Helheten i en organisation är inte bara summan av delarna, den är också kvalitén i samspelet mellan dem!
Ha en fortsatt fin sommar!
Petri Partanen
Tips för samtalsövning i EHT för utvärdering av det åtgärdande, förebyggande och hälsofrämjande arbetet:
https://www.facebook.com/CenterForSkolutvecklingGoteborgsStad/videos/687444244786658/
Inga kommentarer