Att digitalisera eller att inte digitalisera – det är (inte) frågan – om digitala lärverktyg och barns kognitiva och språkutveckling

Oktober har varit en intensiv månad för mig som ofta avslutas med utbildningsdagar denna novemberlovsvecka. Årets oktober har gått i förskolans tecken. Nyligen har jag och dr Laura Outhwaite från UCL lämnat in ett skriftligt underlag i Skolverkets samråd med kognitionsforskare om hur evidensläget ser ut för användandet av digitala lärverktyg i förskola och skola. Skolverket har nämligen ett uppdrag att utforma rekommendationer inom området.

Laura med kollegor har sammanställt flera gedigna forskningsöversikter publicerade av UNESCO, UCL och i vetenskapliga tidskrifter (se referenslistan). Eftersom vi ägnar oss åt forskning kring bland annat tidig kognitiv och matematikutveckling i skarven mellan förskola och skola, särskilt för barn i behov av stöd, så finns en hel del att säga om både risker och möjligheter med digitala lärverktyg.

Den digital bubblan

Jag har i tidigare blogginlägg skrivit här om hur förskolebarn kan tystna i sitt ”privata yttre tal” när de går in i den ”digitala bubblan”. Då riskerar den digitala bubblan tränga undan annan typ av samspel och former för lärande. Och privat yttre tal spelar en viktig roll för utvecklingen av barns kognitiva- och språkliga utveckling – och inte minst självreglering och exekutiva förmågor. Detta skriver jag om i min senaste bok ”Att utveckla barns förmågor i förskolan”. Och detta med hur tänkande och språkutveckling utvecklas under förskoleåren, och hur det påverkar kunskapsutvecklingen, var också ett av temana i en fördjupande andra föreläsning som jag höll för Sollefteås förskolor i måndags. Så mycket igenkänning, kloka tankar om vad förskolan kan göra för att möta barns behov, och idéer om saker som kan göras i både spontant och planerad undervisning.

”Det råder inte ett direkt samband från språklig exponering till kunskapsutveckling.”

Många förskolor arbetar med språk- och kunskapsutvecklande arbete. Men, förståelsen för hur kognitiv och språkutveckling vävs ihop under förskoleåren utgör fortfarande ett utvecklingsområde. I min föreläsning lyfte jag fram ett helt annat område som en kontrast till de digitala aktiviteterna, nämligen vilken roll förskolebarns motoriska utveckling och visuospatiala förmågor spelar för självreglering och matematikutveckling. Utifrån denna forskning finns det nämligen bättre och sämre undervisning. Det råder inte ett direkt samband från språklig exponering till kunskapsutveckling. Det finns individuella skillnader eller variabilitet i hur barn svarar på undervisning. Undervisningens utformning och förskolans omsorg blir avgörande. Och språket är i detta sammanhang ett verktyg för denna utveckling.

Önskade och oönskade effekter av digitala lärverktyg

Var hamnar vi då vad gäller digitala lärverktyg? Faktum är att när vi fördjupar vår förståelse för hur barns kognitiva och språkutveckling går till så ökar vår förståelse för önskade och oönskade effekter av digitala lärverktyg. I vårt skriftliga underlag till Skolverket lyfter vi vikten av att göra värderingar och ta beslut om användandet utifrån vetenskaplig evidens och lokala förutsättningar. Detta är en av hörnstenarna i ett evidensbaserat synsätt. Lokala förutsättningar på förskolan och hos skolhuvudmännen påverkar nämligen effekten av användandet, liksom barngruppens ryggsäckar av frisk- och riskfaktorer. Det som är bra för en del barn är inte alltid bra eller nödvändigt för alla barn.

”Det är viktigt att vara medveten om potentiella negativa effekter och individuella skillnader hos barn och elever i hur de svarar på användandet. Med det sagt så indikerar resultaten från studier också att högkvalitativa matematikappar har en positiv effekt på barns inlärning.”

Det är viktigt att vara medveten om potentiella negativa effekter och individuella skillnader hos barn och elever i hur de svarar på användandet. Med det sagt så indikerar resultaten från studier också att högkvalitativa matematikappar har en positiv effekt på barns inlärning om de implementeras på rätt sätt. För vissa grupper, som yngre barn, krävs i ännu högre grad ett närvarande och medvetet stöd. Vidare lyfts vikten av välutformade digitala verktyg liksom stödet till förskollärare och lärare i deras användning av dessa verktyg. Den snabba utvecklingen av AI förändrar också funktionerna i digitala lärverktyg, och inom detta område är forskningsläget i högsta grad oklart.

Hur förhåller ni på er förskola till digitala lärverktyg? Påverkas ni av den bitvis upphettade debatten om skärmtid? Tystnar barn i den digitala bubblan? Tar ni och kan ni ta beslut på vetenskaplig grund? Hur förhåller sig era skolhuvudmän till dessa frågor?

med vänlig hälsning

Petri Partanen, fil. dr, leg. psykolog och specialist i pedagogisk psykolog.

PS. Tycker du inlägget är intressant? Dela det gärna med knapparna nedan. DS.

Referenser i urval:

Becker, D. R., & Abi Nader, P. (2021). Run fast and sit still: Connections among aerobic fitness, physical activity, and sedentary time with executive function during pre-kindergarten. Early Childhood Research Quarterly, 57, 1-11.

Jylänki, P., Mbay, T., Hakkarainen, A., Sääkslahti, A., & Aunio, P. (2022). The effects of motor skill and physical activity interventions on preschoolers’ cognitive and academic skills: A systematic review. Preventive medicine, 155, 106948.

Outhwaite, L.A. Faulder, M. Gulliford, A. & Pitchford, N.J. (2019). Raising Early Achievement in Math with Interactive Apps: A Randomized Control Trial. Journal of Educational Psychology. 111 (2), 284- 298

Outhwaite, L. A., Gulliford, A., & Pitchford, N. J. (2020). Language counts when learning mathematics with interactive apps. British Journal of Educational Technology, 51(6), 2326-2339.

Outhwaite, L., Ang, L., Herbert, E., Sumner, E., & Van Herwegen, J. (2023). Technology and Learning for Early Childhood and Primary Education. UNESCO Global Education Monitoring Report.

Outhwaite, L., Early, E., Herodotou, C., & Van Herwegen, J. (2022). Can Maths apps add value to young children’s learning? A systematic review and content analysis. Nuffield foundation.

Outhwaite, L. A., & Van Herwegen, J. (2023). Educational apps and learning: Current evidence on design and evaluation. British Journal of Educational Technology, 54(5).

Partanen, P. (2024). Att utveckla barns förmågor i förskolan. Skolutvecklarna Publit Förlag.

Zheng, L., Niu, J., Zhong, L., & Gyasi, J. F. (2021). The effectiveness of artificial intelligence on learning achievement and learning perception: A meta-analysis. Interactive Learning Environments, 31(9), 5650–5664. https://doi.org/10.1080/10494820.2021.2015693