Utveckla det främjande och förebyggande elevhälsoarbetet…

…är inte det lättaste när pandemin håller verksamheterna i sitt grepp. Denna vecka har inneburit en intensiv start för denna termins utbildningar. Under måndagen arbetade jag tillsammans med ett stort antal skolor och deltagare med en utbildningsdag kring just hur man utvecklar det främjande och förebyggande elevhälsoarbetet.

Utveckla analyskompetensen i elevhälsoarbetet

Ett tema som jag särskilt tagit fasta på är vikten av att utveckla analyskompetensen i elevhälsoarbetet. Utvärderingar pekar på att på många skolor så hoppar man över analysfasen i elevhälsoarbetet och går direkt till åtgärder. Åtgärderna blir då lätt till standardiserade listor med extra anpassningar som ska genomföras. En annan brist som lyfts fram är att det saknas ett helhetsperspektiv i arbetet med särskilt stöd. Jag har tidigare skrivit om detta i samband med att jag sammanfattat huvuddragen i ”Utredningen om elevers möjligheter att nå kunskapskraven” – klicka här för tidigare inlägg. Analyskompetensen var också i fokus denna gång, och många deltagare kommenterade att just detta är ett prioriterat område att utveckla på deras skolor. Dagen efter, på tisdagen genomförde vi en fördjupningsdag och jag arbetade med tre team från skolor runt om i Sverige. Vi gjorde en fördjupad analys av vad skolorna gör bra, och vad de behöver utveckla.

Om konsten att stoppa en lavin! Jobba baklänges!

En fråga som jag ofta får är hur man ska komma fram till vad man behöver utveckla i det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet – vi äts upp av det åtgärdande arbetet! Det finns otaliga definitioner av vad som menas med främjande och förebyggande arbete, och inte ens forskarna inom området är överens. Jag rekommenderar att man börjar i en konkret definition: Det som blir åtgärdande hos oss, och det som utgör riskfaktorer för våra elever, är sådant vi behöver förebygga och undanröja. Jobba baklänges! Stoppa lavinen i ett tidigt skede! Identifiera sedan friskfaktorer för det breda generella främjande arbetet. Analysen handlar om att titta på hela skolans verksamhet med dessa glasögon, och identifiera frisk- och riskfaktorer. Det är därför som forskning kring främjande arbete i skolan pekar på att ”helaskolan”-perspektivet är viktigt. Men hur organiserar man fram ett ”helaskolan”-perspektiv – det låter så lätt?

”Helaskolan”-perspektivet – men hur då?

Detta var också temat för min föreläsning på konferensen ”Bättre skola” som hölls digitalt med Sandvikens kommun som värd. ”Helaskolan”-perspektivet kan låta lätt och självklart, men vad begreppet pekar mot är att vi inte i första hand ska implementera utbildning eller skolutveckling ”top-down” – vilket är vanligt. Istället behöver vi designa den med delaktighet och respekt för skolans olika professioner och roller som utgångspunkter. Jag delgav forskning som visar att den professionella självtilliten och självbestämmandet hos personalen är en viktig faktor att ta hänsyn till, t ex när man arbetar med frågor som rör inkludering och tillgänglighet. Vi har alla varit med om ”top-down”-projekt där ”projektgruppen” brinner som eldsjälar, men glöden och utvecklingsprocessen avstannar efter ett tag. På projekt-kyrkogården vilar många projekt. ”Helaskolan”-perspektivet handlar inte om att göra saker utöver det ordinarie arbetet, utan att integrera utvecklingsarbetet i de ordinarie arbetsprocesserna.

”Ankra” arbetet i en förståelse för de barn och elever vi faktiskt har, istället för de barn och elever vi önskar att vi hade

Att höja analyskompetensen? Hur ska vi ta itu med det, då? Jag rekommenderar att börja analysen med att utgå från den variation av ”ryggsäckar” som våra barn och elever har. Detta kallas för ”barn och elevers olika förutsättningar” i skollagen. Med en fördjupad förståelse för den variationen är det också lättare att förstå vad som händer när de möter verksamheten och undervisningen. Då är det också lättare att diskutera vad det kan innebära för variationen i undervisningen och i verksamheten. Vad är det vi behöver bli ”skillade” på, för att hjälpa barnen att bli ”skillade”? Flera deltagare från dagarna uppskattade ”behovsmodellen” som jag utvecklat som ett verktyg för analys. Till behovsmodellen kan vi docka på olika typer av arbetsformer – klasskonferenser, arbetslagsmöten för hälsa, lärande och utveckling (AHLU), och elevhälsoteamsmöten – för att nämna några.

En ny chans att ta del av utbildningen

30 maj genomför vi en ny extrainsatt omgång av utbildningsdagen ”Att utveckla det främjande och förebyggande elevhälsoarbetet” som riktar sig till skolledare, elevhälsopersonal, lärare och skolpersonal m.fl. Läs mer om utbildningen genom att klicka här. Dagen därpå, den 31 maj, genomför vi en ny fördjupningsdag för ett begränsat antal team, som sedan under hösten har tillgång till en lärplattform för erfarenhetsutbyte och möjlighet till återkoppling från mig. TIllsammans bygger vi ett ”helaskolan”-perspektiv i en process – uthålligt och långsiktigt! Häng med!

Ha en fortsatt fin vårvinter och ta hand om er!

Petri Partanen

Tycker du inlägget är intressant? Dela det gärna med knapparna nedan.