Elevens förståelse av sitt eget lärande påverkar hur väl undervisningsstrategierna fungerar
Ett av nyckelbegreppen i den kommande läroplanen är begreppet ”undervisningsstrategier”. Jag tänker mycket på detta medan jag fortsätter min streak av deltagande på EARLI-konferenser denna augusti. Jag befinner mig på universitetet i vackra vulkaniska Clermont-Ferrand i Auvergne, Frankrike, på SIG16-konferensen som handlar om metakognition och självreglerat lärande.
Det blir tydligt hur brett och etablerat detta forskningsfält kring metakognition och självreglering har blivit. Den moderna delen av metakognitionsforskningen börjar ju med Flavells klassiska artikel från 1979 (1), som bör ingå i varje seriös kognitionsvetenskaplig utbildning. Detta av åtminstone två skäl: för det första adresserar metakognitionsforskningen faktorer som den kognitiva ”revolutionen” inklusive George Miller, arbetsminnesforskningens fader, dittills inte hade kunnat förhålla sig till, och faktiskt direkt avvisade: hur elevers medvetande, subjektiva erfarenheter och tänkande påverkar deras lärande. Jag har tidigare skrivit om den historiken här.
För det andra, och det blir tydligt här på SIG16-konferensen: forskningen om de kognitionsvetenskapliga undervisningsstrategier som diskuteras mycket i Sverige och som förväntas ta plats i läroplan och lärarutbildning berör också elevers metakognition. Hur elever uppfattar en uppgifts svårighet eller den inlärningsstrategi de förväntas använda, hur de bedömer vad de faktiskt kan och vilka mikrobeslut de tar under och mellan lektioner, utanför lärarens insyn, har betydelse för hur effektiva strategierna blir för deras lärande.
Inom metakognitionsforskningen talar man t ex om judgments of learning (JOL) och judgments of confidence (JOC), alltså hur säker man är på att ett givet svar eller en prestation är korrekt. Ett annat begrepp är elevers metakognitiva monitoring accuracy, dvs hur träffsäkert de bedömer sitt eget lärande. Nästa steg är regulation: hur de använder dessa bedömningar för att exempelvis öva vidare, be om hjälp eller byta strategi, dvs reglera sitt lärande. Ett närliggande begrepp är metakognitiv kalibrering: hur väl elevens bedömning stämmer med den faktiska prestationen. Den är central i undervisningen, eftersom en elev som kan upptäcka ”det här kan jag inte riktigt ännu” också har bättre förutsättningar att välja att öva vidare, be om hjälp eller byta strategi.
Vad betyder då detta för de undervisningsstrategier som ofta lyfts fram i kognitionsvetenskapliga sammanhang? En poäng är att en undervisningsstrategi inte bara verkar genom sin effekt på minnet, utan också genom hur eleven subjektivt tolkar sitt eget lärande och förmår hålla fast vid strategin.
Ta begreppet desirable difficulties som berörs i flera presentationer under konfererensen: vissa sätt att göra lärandet mer krävande kan gynna det långsiktiga lärandet, även om arbetet för stunden känns svårare. Då blir elevernas metakognition viktig: kan de förstå att ökad ansträngning inte nödvändigtvis betyder att de lär sig mindre? Hur de tänker och vilka beslut de tar kommer att påverka lärandet. Metakognitiva processer är tätt ihopvävda med undervisningsstrategierna och deras effektivitet.
Detsamma gäller interleaving, att varva olika typer av uppgifter i stället för att fokusera på en typ i taget. I en studie som presenteras ökade det den upplevda kognitiva belastningen och hängde ihop med mindre träffsäkra bedömningar av den egna prestationen. Studien redovisar däremot ingen prestationsvinst. För läraren är den rimliga slutsatsen inte att avfärda strategin, utan att inte lämna eleven ensam med tolkningen av att övningen känns svår. Metakognitiva samtal med eleverna om lärandet hör hemma i ämnesundervisningens vardag, och de kommer att moderera (påverka) effekten av undervisningsstrategierna.
Spacing, eller utspridd övning, ställer i stället krav på självreglering: att planera, återvända till stoffet och faktiskt fullfölja planen. I en studie med studenter i högre utbildning räckte studieplaner inte för att öka användningen. Däremot förutsade studenternas ursprungliga avsikt att använda strategin den faktiska användningen. Kan vi påverka elevers avsikter eller intentioner på något sätt? Vad sägs om att samtala med dem? Det pekar mot att även en välbelagd strategi behöver stödjas och byggas in i undervisningens rutiner – inte bara rekommenderas som en klok studieteknik som eleverna kan konsumera på Youtube.
Om detta har jag också skrivit tidigare – hur studieteknikföreläsningar som genomförs isolerat från ämnesundervisningen riskerar att bli verkningslösa. Och om vikten av att planera tillsammans med eleverna, om man vill att de ska öka sin faktiska användning av vissa studiestrategier.
Den andra dagens keynote professor Anique de Bruin berörde just frågan om hur vi kan hjälpa elever att monitorera (hålla koll) på sitt lärande och ansträngning, och reglera sitt lärande med större uthållighet, just när det tar emot (desirable difficulties). Hennes forskargrupp kombinerar forskning kring metakognition och självreglering med forskning kring ”cognitive load”. Vad vi ser nu i realtid är hur forskningen kring cognitive load breddas och integreras. Det är välgörande, tänker jag medan jag promenerar till hotellet genom gamla stan, med vulkanen Puy-de-Dȯme som fond. Frågan är vilken plats evidensen inom detta område tar i kommande läroplaner och lärarutbildning i Sverige.
Jag noterar att det är få svenskar på konferensen och funderar på vad det betyder. Under torsdagen och fredagen presenterar jag våra två studier av sambanden mellan elevers metakognitiva självskattningar, deras arbetsminne och analoga resonemangsförmåga och uppmärksamhetsreglering, genomfört med vårt digitala skattningsverktyg Digibility. Jag återkommer med en rapport om dessa.
Med vänlig hälsning, Petri Partanen
Fil.dr., leg. psykolog och specialist i pedagogisk psykologi
(1) Flavell, J. H. (1979). Metacognition and cognitive monitoring: A new area of cognitive–developmental inquiry. American Psychologist, 34(10), 906–911. https://doi.org/10.1037/0003-066X.34.10.906
PS. Tycker du inlägget är intressant. Dela det gärna med knapparna. DS
Inga kommentarer