Språk, tänkande och barns kognitiva förutsättningar – hur vi kan förstå variation i barns lärande
Del 2 i den processinriktade utbildningen för förskolan
Hösten innebär för många av oss inte bara ett nytt verksamhetsår i förskolan, utan också en chans att fördjupa våra perspektiv på barns lärande. I arbetet med den andra delen av vår processinriktade utbildning för förskolan har jag särskilt återvänt till frågan om språkets och tänkandets utveckling. Vi vet att språkutveckling inte sker i ett vakuum. Den formas i dialogen, i samspelet och i det gemensamma fokuset på världen runt omkring. När vi delar uppmärksamhet, samtalar och benämner, bygger vi samtidigt grunden för barns tänkande. Enkelt, eller hur? Men det enkla är det svåra i en vardag där så många saker konkurrerar om vår och våra barns uppmärksamhet. Delad uppmärksamhet är en viktig kognitiv process.
För att förstå variationen i barns tänkande beskriver jag PASS-modellen i boken ”Att utveckla barns förmågor i förskolan”. Den beskriver de fyra kognitiva förmågorna: Planering och Uppmärksamhet som bildar exekutiva funktioner, samt Simultana och Successiva förmågor vilka är underliggande bakom inkodning och framplockning från långtidsminnet – kognitiva processer som samspelar när barn tar till sig och organiserar kunskap. Modellen hjälper oss inte bara att se barns styrkor och sårbarheter, utan också förstå hur vår undervisning, de lärmiljöer och material som barn möter påverkar deras lärande, med olika utfall. På så sätt blir modellen ett praktiskt verktyg för likvärdighet – inte en kategorisk etikett.
I modul 2 i den processinriktade utbildningen lyfter jag därför hur arbetslag kan använda språk och samspel för att både stödja barns språkutveckling och deras kognitiva förmågor. Genom enkla strategier – från delad uppmärksamhet till språkstödjande frågor – kan vi väva samman vardagens situationer med det som framkommer inom forskningen kring detta område och göra skillnad i både det spontana och planerade i vardagen.
EARLI-konferens i Graz, Österrike
Denna vecka i slutet av augusti deltar jag på EARLI-konferensen i Graz, Österrike. EARLI-konferensen är en av världens största konferenser för utbildningsvetenskap, pedagogik, pedagogisk psykologi, kognitionsvetenskap och neurovetenskap, m.m. Här ryms olika perspektiv på hälsa, lärande och utveckling inom utbildningsområdet. Det är befriande.
Min kollega Niklas Fröst presenterar vår forskning. Den bekräftar att PASS-modellens fyra kognitiva processer är valida även i en svensk socioekonomiskt och flerspråkighetsmässigt representativ population. Närmare 800 barn och elever har deltagit i valideringsstudien som är en av de största i sitt slag i Sverige – och vi har undersökt sambanden till lärande inom såväl läs- och skrivutveckling, svenska och matematik. Det känns värdefullt att kunna knyta samman forskningen med den praktiska verkligheten i våra förskolor och skolor.
För den som vill fördjupa sig ytterligare erbjuder vi i höst återigen våra årligt återkommande utbildningar i kartläggningsverktyget CAS2 som är baserad på PASS-modellen, där vi går på djupet med hur de kognitiva processerna kan förstås och användas i utformningen av stöd. Du kan läsa mer om utbildningarna här.
Vill du veta mer om hur den processinriktade utbildningen för förskolan tar upp språk, tänkande och PASS? Hör av dig så skickar jag ett PM på upplägget.
Med vänlig hälsning
Petri Partanen
Fil.dr., leg. psykolog och specialist i pedagogisk psykologi
PS. Tycker du inlägget är intressant. Dela det gärna. DS
Inga kommentarer