Socialt rättvisa och hållbara kunskapsmätningar och utredningar i skolan – om dynamisk utredning

Jag är glad att få delta i UNESCOs tidskrift BlueDot med en artikel om dynamisk utredning. Tidskriften är ett temanummer med titeln ”Reimagining Assessments” och innehåller ett brett fält av frågor som berör både storskaliga standardiserade kunskapsmätningar som PISA, PIRLS och TIMSS, och nationella prov av olika slag. Den berör också vardagliga pedagogiska bedömningar, kartläggningar och inte minst utredningar av elevers behov av stöd. Ett tema som pulserar genom flera artiklar är de stora skillnader som finns i olika länder vad gäller barn och ungas socioekonomiska bakgrunder, och vad det kan innebära vid kartläggning och utredning av elevers behov. I min artikel drar jag paralleller mellan kognitionsvetenskapens rön kring vad som sker när vi genomför ett prov eller test och dynamisk utredning. Länk till tidskriften och artikeln finns längst ned i inlägget.

När jag skrev artikeln tänkte jag på all den tid som lärare uttrycker att de får lägga på dokumentation. Jag tänkte också på arbetet som skolpsykolog i slutet av nittiotalet och början av 2000-talet, då mycket av min arbetstid gick åt till att genomföra psykologutredningar. I viss mån har pendeln svängt och psykologer i skolan gör idag färre utredningar. Samtidigt är det så att utredningar är viktiga för att basera insatser och beslut på bästa möjliga underlag och på vetenskaplig grund. ”Rätt utredningar på rätt sätt vid rätt tillfälle” har varit mitt motto.

”Rätt utredningar på rätt sätt vid rätt tillfälle” har varit mitt motto.

Som en tanke så berörde också ett av temana på förra veckans konferens för psykologer i förskola och skola (PSIFOS) i Umeå just utredningar. Jag, min kollega Niklas Fröst samt professor Jack Naglieri föreläste i ett spår just kring utredningar och efterföljande insatser utifrån PASS-forskningen. Professor Naglieri pekade i sin föreläsning på att utredningar med traditionella verktyg har underskattat och feldiagnosticerat elevers kognitiva förutsättningar, särskilt elever med annan språklig och kulturell bakgrund, och inte minst elever från socioekonomiskt utsatta bakgrunder. Professor Naglieri har i USA pekat på t ex att dessa elever har varit missgynnade av traditionella testmetoder och överrepresenterade vid IF-diagnostik, och underrepresenterade vid antagning till specialklasser för elever med särskild begåvning (gifted children). Testmetodernas utformning har varit till nackdel för dessa elever genom sin ”bias” (snedvridning). Det handlar om ”equity” – rättvisa – som professor Naglieri uttryckte det.

”Den andra chansen” – om dynamisk utredning (Dynamic Assessment)

Artikeln i BlueDot handlar alltså om dynamisk utredning – Dynamic Assessment. Dynamiska utredningar syftar till att minska denna ”bias” genom att föra in en så kallad test-intervention-test-procedur i kartläggning och utredning. Det visar sig att när eleverna får kvalificerat stöd och ”en andra chans” så förändras förutsättningarna. Elever tillgodogör sig det kvalificerade stödet och visar en förbättring jämfört med det första bedömningstillfället, i varierande grad.

Men, den ”andra chansen” som elever får vid dynamisk kartläggning är inte bara en slumpartad ”chansning” eller ”fusk”- den kan ge viktig tilläggsinformation. Forskning visar nämligen att dynamiska utredningar har högre prediktionsvärde för skolprestation än statiska bedömningar vid ett tillfälle, vilket innebär att en dynamisk bedömning i högre grad kan förutsäga elevens potential till lärande. Forskning visar också att dynamisk bedömning är bättre vid bedömning och diagnostik av språkliga sårbarheter (för referenser se artikeln i BlueDot).

Digibility – dynamisk kartläggning på svenska

Jag har i ett arbete med stöd av Miun Innovation utvecklat och validerat ett dynamiskt kartläggningsverktyg, Digibility, som kartlägger elevens skolrelaterade kognitiva förmågor inom metakognition, arbetsminne, analogt tänkande och uppmärksamhetsreglering. I Digibilitys standardisering framgick det tydligt för oss att elever i varierande grad drog nytta av ”andra chansen”. Digibility är det första standardiserade dynamiska verktyget på svenska, som bygger på test-intervention-test-proceduren. Du kan läsa mer om det här: digibility.se

Dynamisk bedömning är också något som jag och logopeden och forskaren Anna Eva Hallin undersökt i flera studier av logopeders utredningspraktiker. Mer om dessa resultat kommer vi att skriva i höst om här på min blogg och på Anna Evas utmärkta språkforskningsblogg. Våren 2024 anordnas också återigen utbildning i dynamisk kartläggning och utredning. Mer om dessa utbildningar kommer att finnas här på hemsidan, och jag kommer att skriva om det på bloggen. Så prenumerera gärna på bloggen om du inte redan gör det.

Temanumret av BlueDot kan du läsa i sin helhet här: https://mgiep.unesco.org/the-blue-dot-issue-17

Och, vill du gå direkt till min artikel från tidskriften klickar du på denna länk eller på bilden nedan: https://mgiep.unesco.org/article/from-assessment-of-performance-to-dynamic-assessment-of-learning

Ha en fortsatt fin höst!

Petri Partanen

PS. Tycker du inlägget är intressant, dela det gärna. DS.