En intensiv vecka…

– med NPF-anpassningar, främjande arbete inom. vuxenutbildning och matematik i förskolan

En intensiv vecka övergår till läslov, novemberlov, ja, kärt barn har många namn. En kort inandning och utandning innan november rusar mot december och julledigheter. Denna vecka började för mig och min kollega Niklas med certifieringskurs i CAS och PASS. 75 deltagare – psykologer, specialpedagoger, speciallärare, logopeder med flera. Vi fick celebert besök av professor Jack Naglieri, en av världens främsta forskare kring barn och ungdomars kognitiva förmågor och lärande. Jack är en av grundarna av PASS-forskningen och en ledande auktoritet i forskning kring intelligens, exekutiva funktioner, ADHD, autism, elever med exceptionella förmågor (gifted children) eller särskild begåvning som vi använder som begrepp i Sverige.

Vad innebär NPF-anpassning, egentligen…?

Ett tema som vi diskuterade var hur PASS-forskningen förändrar hur vi förstår elever med ADHD och autism i skolan, liksom även särskild begåvning. PASS-forskningen visar på att elever med NPF-diagnoser har olika sårbarheter, och att när vi genomför stöd i skolan så är det viktigt att förstå dessa sårbarheter för att förstå hur anpassningar och stöd liksom undervisningen i stort påverkar elevernas lärande. Som beskrivits i flera rapporter från våra skolmyndigheter så är det vanligt med att man använder standardiserade listor med anpassningar som inte utgår från en analys av elevens specifika fungerande och behov, och detta är en risk också när det gäller stereotypa föreställningar om NPF. PASS är en robust välbeforskad modell för att förstå elevers varierande förutsättningar. Våren 2023 och framåt hjälper vi kommuner, skolor och elevhälsoteam att utveckla arbetet med fokus på både undervisningen, arbetet med extra anpassningar och stöd. Vi stöttar också elevhälsoteam att utveckla sina rutiner i samband med kartläggningar av elevers behov och planering av insatser.

Att utveckla det främjande och förebyggande arbetet i vuxenutbildningen

Under torsdagen föreläste jag för rektorer och stödfunktioner inom vuxenutbildningen kring främjande och förebyggande arbete. Vuxenutbildningen i Stockholm har arbetat med tillgänglighetsfrågor under en period, och ett tema jag berörde var hur vi stöttar elevers studiestrategier utifrån en förståelse för deras metakognition och självreglering. En fantastiskt engagerad grupp med många tankar om hur man kan utveckla verksamheten så att fler elever lyckas med sina studier.

Den tidiga matematikutvecklingen i förskolan

Så avslutades veckan med ett planeringsmöte i min egen kommun Östersund. Jag har tidigare skrivit om att barns matematikutveckling liksom läsa-skriva-räkna-garantin börjar i förskolan in inlägget som du hittar här. Under kommande år ska jag få förmånen att dela med mig av mina och kollegors kunskaper om tidig matematikutveckling, från min forskargrupp i London på UCL, Institute of Education. I fokus kommer vara att utveckla ett gemensamt didaktiskt språk för den tidigare matematikutvecklingen i förskolan och de tidiga skolåren, grundad i forskningen kring matematisk kognition. När vi får ord och begrepp för matematiken – på vetenskaplig grund – och också får syn på vad som kan vara frisk- och riskfaktorer att hålla utkik efter i förskolans vardag, kommer vi också att kunna stödja barns matematikutveckling tidigt. Under novemberlovet reser jag till London för att planera detta arbete vidare.

Det slog mig med tacksamhet att denna intensiva vecka fick jag verkligen uppleva en röd tråd – från förskolan till vuxenutbildningen.

Så är läslovet, novemberlovet här – kärt barn har många namn. Det betyder ändå inte alltid ledighet för många av oss, men kanske en välbehövlig period då vi stannar upp och reflekterar kring den intensiva perioden som pågått från augusti, och samlar krafter inför det vi står inför. Jag packar min ryggsäck för tio dagar i London. Ha en fortsatt fin höst.

Med vänlig hälsning, Petri Partanen

PS. Tycker du inlägget är intressant, dela det gärna med knapparna nedan. DS