Om elevers läsutveckling och PASS – rapport från föreläsning för Dyslexiföreningen

En intensiv hösttermin går in i ett höstlov, ibland även kallat ”läslov”. I veckan föreläste jag för Svenska Dyslexiföreningen Väst om PASS-forskning i relation till läs-, skriv-, matematik- och språkutveckling. Veckan sammanföll också med att jag och min kollega Niklas utbildade ett tjugotal psykologer och ett fyrtiotal specialpedagoger, speciallärare, lärare och logopeder i PASS. Vi ser ett stort och växande intresse för hur man kan använda PASS för att förstå lärande och undervisningsstrategier.

Just läsning har den senaste tiden uppmärksammats intensivt i media. Det handlar om minskande läsning bland barn och unga – något som är mycket bekymrande. Det går inte nog att understryka förskolans läsförberedande roll, och de första skolårens absolut avgörande roll för att förebygga läs- och skrivsvårigheter. Men också vikten av att förstå när och på vilket sätt läsningen behöver stödjas för elever som så småningom får en dyslexidiagnos – och hur läsutvecklingen behöver stöttas även efter en dyslexidiagnos.

Läsning mer än avkodning och språklig förmåga

Vad är då kopplingen mellan PASS och läsning? Utifrån PASS-forskning har vi idag omfattande studier av hur dessa kognitiva förmågor tidigt bidrar till olika aspekter av läsutvecklingen. JP Das med kollegor har i studier visat på hur förmågan att ordna bokstäverna successivt är utmanad hos en grupp av elever med dyslexi, men också hur andra kognitiva förmågor är inblandade i läsning. I en studie om den dominerande förklaringsmodellen av läsförståelse –  den så kallade ”the simple view of reading” – pekar Georgiou med kollegor på att vi måste utvidga vår förståelse för den typ av kognitiv aktivitet som läsning utgör utöver avkodning och språklig förståelse. Detta gäller särskilt hos barn som uppvisar lässvårigheter (1). Das har t ex pekat på hur de två S:en (simultan och successiv process) i PASS är inblandade i utvecklingen av funktionell läsning (se figuren nedan).

Risken med (enbart) ett kompensatoriskt perspektiv på läsning

Varför är då en sådan flerdimensionell förståelse av individers läsutveckling viktig? Den är viktig inte minst för att också förstå vad läsning kräver av eleverna i termer av kognitiva förmågor och för att också undanröja hinder som kan bidra till att elever inte utvecklar funktionell läsning. Det innebär att ska man stötta elevers läsning tidigt, så är det också viktigt att förstå variationen i denna typ av förmågor hos elevgruppen. Det som blir ett hinder för en elev, kan vara en styrka hos en annan elev i gruppen.

”Med ett kompensatoriskt perspektiv följer också en risk för låga förväntningar på elevers läsutveckling.”

Med en bristande förståelse för barns tidiga läsutveckling så finns risken att vissa elever utsätts för överkrav, vilket troligtvis är det vanligaste för elever med dyslexidiagnoser. Men, med ett kompensatoriskt perspektiv följer också en risk för låga förväntningar på elevers läsutveckling. Detta kan bli särskilt problematiskt för den större gruppen av elever som uppfattas ha läs- och skrivsvårigheter, utan att uppfylla kriterier för dyslexi. Utan att ställa oss frågan om hur vi kan förstå varför vissa elever inte utvecklar funktionell läsning riskerar ett kompensatoriskt perspektiv att beröva elever deras optimala läsutveckling.

En fortsatt fin höst önskar jag er! Tack för att ni läste! Dela gärna inlägget med knapparna nedan!

Petri Partanen

• (1) Georgiou, G. K., Das, J. P., & Hayward, D. (2009). Revisiting the “simple view of reading” in a group of children with poor reading comprehension. Journal of Learning Disabilities, 42(1), 76-84. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/18987265/