Att utvärdera elevhälsa

Så pågår på många håll utvärderingar och planeringsdagar. Detta inkluderar skolors elevhälsoteam och elevhälsoarbete liksom centrala stödfunktioner. En enkel tumregel i utvärderingen av arbetet är att göra en analys på organisatorisk nivå: Då kan man använda ”husmodellen” som bygger på min bok ”Att utveckla elevhälsa, och göra en organisatorisk analys (1). Hur fungerar de arbetsformer och mötesstrukturer vi har i olika delar av skolans organisation, och samspelet/flödet dem emellan?

En annan tumregel är att titta på resultatet i verksamheten. Då kan man t ex använda ”frisk- och riskmatrisen” eller ”hälsopyramiden” vilka finns i kunskapsöversikten ”Hälsa för lärande – lärande för hälsa” som jag skrivit på uppdrag av Skolverket (2). Ett sätt är att börja i det åtgärdande arbete: inventera vilket åtgärdande arbete som skett och borde skett under året. Finns där mönster: frisk- och riskfaktorer? Kan vi omvandla en del av det åtgärdande arbetet till främjande respektive förebyggande insatser på grupp- respektive skolnivå? Centralt i denna analys är hur vi förstår elevers behov i relation till undervisningen.

Vad behöver vi främja generellt på hela skolan? Vad behöver vi förebygga specifikt, för vissa grupper av elever? Hur ser balansen åtgärdande-förebyggande-främjande ut? Eller särskilt stöd – extra anpassningar – ledning och stimulans, om vi vill använda de begreppen.

Jobbar ni i en central elevhälsa eller stödenhet, ja då behöver samma analys göras, men översiktligt och på mellan-skolnivå för att se de stora trenderna. Och när ni gjort den, så tas den analysen tillbaka till förvaltningsledning och rektorer för en diskussion om prioriteringar.

Sedan kan vi planera för prioriterade utvecklingsområden för nästa läsårs årshjul. Men innan vi kör igång nästa läsår årshjul, så tar vi också ledigt ett tag. En skön sommar önskar jag er!

Med vänlig hälsning, Petri Partanen

Referenser:
(1) Partanen, P (2012): Att utveckla elevhälsa.
(2) Skolverket (2019): Hälsa för lärande – lärande för hälsa.