fbpx
Meny Stäng

Från PASS till läs-, skriv-, matematik- och språkutveckling

Läs- och skrivsvårigheter liksom dyslexi berör så många barn, unga och vuxna i vårt samhälle. När jag började arbeta som psykolog i skolan samarbetade jag en hel del med vårt Läspedagogiska Centrum (LPC) på Elevhälsan i Östersund, som var delaktiga i att utveckla kartläggningsmaterialet Fonolek, som fått stor spridning i Sverige. På den tiden, mitten av 90-talet, fanns också starka spänningsfält kring den ”analytiska metoden” och ”helordsmetoden” bland lärare.

Från “the simple view of reading” till neurokognitiva processer

Under en lång tid fokuserade man i forskningen på svårigheter med fonologisk avkodning och medvetenhet. Idag vet vi från studier inom såväl kognitions- som neurovetenskap att läs- och skrivfärdigheter är komplexa sammansatta fenomen. En fortfarande hållbar modell är ’”the simple view of reading” som formulerar att läsförståelse kan förstås som två förmågor: avkodningsförmåga samt språklig förståelse. Givetvis finns det många fler faktorer som påverkar utfallet av undervisning kring elevers läs- och skrivutveckling, men modellen fångar två centrala aspekter som är viktiga att förstå. Men hur förstår vi dessa förmågor – är de avgränsade förmågor – och hur kan vi förstå dem i relation till neurokognitiva processer? Och, vad kan det innebära för undervisningen?

Föreläsning om PASS och läs- och skrivutveckling

28 oktober kommer jag att hålla en föreläsning för Svenska Dyslexiföreningen Region Väst med titeln ”Från PASS till läs-, skriv-, matematik- och språkutveckling”. I föreläsningen kommer jag att utgå från PASS-teorins forskningsrön, och inte minst neuropsykologen Lurias modell för hur vi kan förstå neurokognitiva processer involverade i såväl läs-, skriv-, matematisk- och språkutveckling.

Samtidigt som jag fick förfrågan om föreläsningen kom som en händelse också en uppdaterad version av JP Das klassiska bok ”Reading Difficulties and Dyslexia – Essential Concepts and Programs for Improvement”. JP Das, som grundat PASS-teorin, och hans forskarkollegor på University of Alberta, Kanada – inte minst Georg Georgiou – har bidragit stort till en ökad förståelse för hur man kan använda PASS, inte som en alternativ förklaringsmodell, utan en kompletterande och fördjupande modell för att förstå lärande och utveckling – i ett perspektiv där neurokognitiva processer inte bara “pågår” i hjärnan, utan sker i samspel med kontexten, sammanhanget och undervisningen.

med vänlig hälsning
Petri Partanen

Tycker du inlägget är intressant? Dela det gärna med knapparna nedan.

Publicerad iDyslexi, Förmågor, Läs- och skrivsvårigheter, Matematik, PASS-modellen, Undervisning

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *