fbpx
Meny Stäng

Varför måste vi stötta elevers metakognition och självreglering i lärandet?

Metakognition och självreglering är två begrepp som fortfarande uppmärksammas i liten grad i svenska skola och forskning. Detta trots att forskning visar att de har mycket stor effekt på elevers kunskapsutveckling. Metakognition definieras som hur elever ser på sig själv, sina kunskaper och sitt lärande i skolan – vad de tror att de kan och inte kan, och om de förstår hur de kan göra för att lära sig.

Elevers metakognition är därför också kopplat till elevers studiestrategier både i och mellan undervisningssituationer. Det berör frågor om hur elever förstår omdömen, betyg och olika former av återkoppling, och hur de omsätter dessa i lärandet. Det berör också frågor om hur elever utvecklar strategier för att reglera sig själv i lärandet – dvs självreglering. Självreglering definieras som hur elever kan planera, genomföra och reflektera om sitt lärande på ett för kunskapsutvecklingen gynnsamt sätt.

Metakognition och självreglering har mycket stor effekt på elevers kunskapsutveckling

Brittiska Education Endowment Foundation (EEF) har under många år undersökt ett stort antal insatser och arbetssätt i skolan baserad på den evidens eller vetenskapliga grund som forskningen ger. Metakognition och självreglering är begrepp som har potential att ha mycket stor effekt för elevernas kunskapsutveckling. I deras granskning av forskningen ser man effekter på upp till 7 månader extra kunskapsutveckling under ett år av arbete. Forskningsstödet bedöms som starkt och den relativa kostnaden för att implementera ett arbetssätt som låg. Forskningen visar att effekten är ännu större i de yngre åldrarna, men också mycket stort för äldre elever på högstadiet och gymnasiet.

Så vad kan vi göra för att omsätta denna kunskap i praktiken?

1) Det första är att skaffa sig mer kunskaper kring begreppen och inspiration kring arbetssätt. Men innan man entusiastiskt rusar in i projekt och skolutvecklingsarbete bör man stanna upp. Att arbeta på vetenskaplig grund innebär inte bara att ta del av forskning och kunskaper utan i lika hög grad vända blicken mot eleverna, den egna praktiken och inte minst förutsättningarna i verksamheten.

2) Den andra faktorn är att fundera kring hur våra elevers ”ryggsäckar” av metakognition, studiestrategier och självregleringsförmågor ser ut i ett nuläge? Hur visar de sig i undervisningen och i skolans vardag? Hur kan vi främja elevers förmågor inom dessa områden, i undervisningen? När kan de ställa till det för eleverna? Hur kan vi förebygga i ett tidigt skede så hinder inte uppstår?

3) Den tredje faktorn är att titta på hur förutsättningarna i den egna praktiken, i undervisningen och på skolan ser ut för att kunna pröva arbetssätt som inspireras av metakognitions- och självregleringsforskningen. Hur kan vi generera kunskaper i verksamheten om framgångsrika arbetssätt? Att främja elevers metakognition och självreglering är ett område där både elevhälsoarbete och undervisningsutvecklande arbete sammanfaller. Om vi inte främjar och förebygger så får vi fler elever som blir föremål för elevhälsoinsatser. Min forskning visar att två av tre elever som blir föremål för åtgärdande elevhälsoinsatser har sårbarheter just kring metakognition och självreglering. Därför är området också centralt i arbetet med utformningen av särskilt stöd.

Att hjälpa elever att utveckla goda studiestrategier och ökad självständighet och medvetenhet är en likvärdighetsfråga!

Nästa läsår är jag glad att få arbeta processinriktat med ett antal kommuner och skolor både i grundskolan och på gymnasiet utifrån metakognitions-, självreglerings- och studiestrategibegreppen. Vi kommer t ex att titta hur man använder scaffolding (eller stödstrukturer) på ett utvecklande och inte enbart kompensatoriskt sätt i arbetet med elever i behov av stöd. Hur kan man stötta elevernas förmåga att fokusera på lärandet och sina studier? Att hjälpa elever att utveckla goda studiestrategier och ökad självständighet och medvetenhet är en likvärdighetsfråga. God undervisning tillsammans med goda studiestrategier är en oslagbar kombination och ska inte vara något som bara förbehålls elever som har stöd och stimulans hemifrån.

Med vänlig hälsning, Petri Partanen

PS. Dela gärna inlägget med knapparna nedan. DS

Publicerad iElever i behov av stöd, Elevhälsa, Evidensbaserad praktik, Förebyggande arbete, Förmågor, Metakognition, Metakognitiva strategier, Okategoriserade, Självreglering, Studiestrategier, Studieteknik, Undervisning

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.