Metakognition | Skolutvecklarna Sverige

Erfarenheter från det goda klassrummet – om att främja elevers metakognition och självreglering på vuxenutbildningen

Vuxenutbildningen i Sverige utgör en viktig möjlighet för elever vars skolgång av olika skäl blivit avbruten eller ofullständig. De senaste åren har jag jobbat med flera vuxenutbildningar i landet kring frågor som rör elevhälsa och lärande. Komvux Örebro har arbetat med temat ”det goda klassrummet” under de senaste två åren, och jag har haft förmånen …

Läs mer

Fakta eller förståelse? Fakta innan förståelse? Fakta genom förståelse!

Det finns vissa frågor som återkommer i skolans värld som är tidlösa. Man kan tycka att vi blivit klara med dem, men de återkommer. Varje generation har ett behov av att göra upp med dem. En tillbakablick i historiska dokument visar hur frågor om hälsofrämjande lärmiljöer var på tapeten redan under 1800-talet i skolan. Frågor …

Läs mer

Cognitive Load Theory – en teori som varje lärare bör känna till…?

Del 2: CLT och undervisningsstrategier I förra inlägget introducerade jag den teoretiska bakgrunden till Cognitive Load Theory (CLT) som är en inflytelserik välbeforskad pedagogisk-psykologisk teori om hur vår kognition påverkar lärandet. Du kan läsa inlägget här. Kortversionen av CLT är att arbetsminnet kan överbelastas på grund av kunskapers komplexitet eller uppgifters utformning, eller på grund …

Läs mer

Cognitive Load Theory – en teori som varje lärare bör känna till…? Del 1

Del 1: Var kommer CLT ifrån och vart är den på väg…? I min internationella utblick som forskare noterar jag att Cognitive Load Theory (CLT) refereras allt oftare som influens för lärare i deras undervisningspraktik. CLT kan översättas till kognitiv belastningsteori och är grundat av den australiensiske forskaren i pedagogisk psykologi John Sweller. Även om …

Läs mer

Varför måste vi stötta elevers metakognition och självreglering i lärandet?

Metakognition och självreglering är två begrepp som fortfarande uppmärksammas i liten grad i svenska skola och forskning. Detta trots att forskning visar att de har mycket stor effekt på elevers kunskapsutveckling. Metakognition definieras som hur elever ser på sig själv, sina kunskaper och sitt lärande i skolan – vad de tror att de kan och …

Läs mer

Strategier för undervisning och lärande – ny utbildningsmodul för gymnasiet

Så börjar sakta ett nytt läsår ta form efter en sommar med både ihållande värmeböljor och intensivt regnande. Under sommaren har Skolverket publicerat ”Specialpedagogik för lärande” för gymnasiet och vuxenutbildningen. Jag är glad över att ha fått bidra till modulen ”Strategier för undervisning och lärande”. Den består av fyra delar: 1. Studiestrategier, 2. Språklig tillgänglighet, …

Läs mer

Kommande föreläsningar på ICP2020+ och PSIFOS kompetensdagar

Så närmar sig sommaren detta speciella läsår och planeringen för kommande uppdrag pågår för fullt. Kanske befinner vi oss i höst i den så kallade endemiska fasen efter pandemin. Många av oss har jobbat digitalt under läsåret utifrån förutsättningarna. Det digitala har för mig inneburit att jag kunnat möta lärare, pedagoger, rektorer, elevhälso- och skolpersonal …

Läs mer

Behöver yngre elever utveckla sin resonemangsförmåga?

I diskussionen kring revideringen av grundskolans läroplan LGR11 har en föreställning bitit sig fast: Att ställa krav på att elever ska utveckla sin resonemangsförmåga i olika ämnen innebär ett överkrav för yngre elever. Detta har ställts i motsats till att elever i yngre åldrar behöver lära sig faktakunskaper. Kognitionsforskning har lyfts fram som argument, och …

Läs mer

DIGIBILITY – Digital dynamisk kartläggning av skolrelaterade förmågor

Behöver ni utveckla ert arbete med kartläggningar av elevers behov av stöd? Behöver ni utveckla analysen av hur elevers varierande förmågor påverkar deras kunskapsutveckling och lärande i vardagen i olika ämnen och områden? Vill ni vara med och prova ut ett pedagogiskt lättillgängligt digitalt verktyg? Under läsåret 2021/2022 genomför vi en standardisering av Digibility, ett …

Läs mer

På hur många olika sätt kan man stoppa en korv? Om skillnaden mellan att minnas och förstå

I debatten bland lärare diskuteras ofta vilken undervisningsform som har bäst effekt. I varsin ringhörna utmålas ofta elevaktiva arbetssätt på ena sidan, och direkt eller explicit undervisning på andra sidan. Jag får med jämna mellanrum mail från lärare som frågar vad jag tänker kring dessa arbetssätt utifrån ett kognitivt och pedagogisk-psykologiskt perspektiv. Elevaktiva arbetssätt görs …

Läs mer

Kategori: Metakognition

Erfarenheter från det goda klassrummet – om att främja elevers metakognition och självreglering på vuxenutbildningen

Fakta eller förståelse? Fakta innan förståelse? Fakta genom förståelse!

Cognitive Load Theory – en teori som varje lärare bör känna till…?

Cognitive Load Theory – en teori som varje lärare bör känna till…? Del 1

Varför måste vi stötta elevers metakognition och självreglering i lärandet?

Strategier för undervisning och lärande – ny utbildningsmodul för gymnasiet

Kommande föreläsningar på ICP2020+ och PSIFOS kompetensdagar

Behöver yngre elever utveckla sin resonemangsförmåga?

DIGIBILITY – Digital dynamisk kartläggning av skolrelaterade förmågor

På hur många olika sätt kan man stoppa en korv? Om skillnaden mellan att minnas och förstå

VÄLKOMMEN TILL PETRI PARTANENS BLOGG

Sök bland tidigare inlägg

Prenumerera på Petris blogg

KATEGORIER INLÄGG