Om metakognitiva interventioner i förskola och skola
Ni som följer min blogg vet att jag i många inlägg lyft vikten av att arbeta med förskolebarns och skolelevers metakognition och självreglering. Ända sedan jag började mitt arbete som psykolog i förskola och skola har barn och elevers sviktande koncentration, uppmärksamhet och uthållighet lyfts som frågeställningar till elevhälsoteam och i kartläggningar och utredningar.
I min forskning har jag fortsatt utvecklingen av det som kallas för metakognitiva strategier och hur de kan implementeras i förskola och skola. Elever med sårbarheter i dessa förmågor agerar mer ostrukturerat, är mer passiva i lärandet och har svårare att använda strategier i lärandet. De hamnar oftare i sekundär beteendeproblematik, när lärandet i klassrummet inte fungerar, och fyller därför ibland elevhälsoteams och arbetslags dagordningar. En ny spännande studie som summerar flera meta-analyser undersöker om och hur metakognitiva interventioner kan stärka skolprestationer och självreglering hos förskolebarn och elever (1).
”De hamnar oftare i sekundär beteendeproblematik, när lärandet i klassrummet inte fungerar, och fyller därför ibland elevhälsoteams och arbetslags dagordningar”
Vad är metakognitiva interventioner?
Metakognitiva interventioner innebär till exempel att läraren genom promptar/påminnelser/ledtrådar aktiverar elevernas tänkande och självreglering. Det kan vidare innebära att läraren explicit undervisar i metakognitiva strategier som hur man planerar och ”håller koll” på (monitorerar) sitt lärande och ger återkoppling på elevernas metakognitiva strategier. Metakognitiva interventioner är ett paraplybegrepp för olika typer av strategier som lärare (och även vårdnadshavare) kan fostra eleverna i att använda för att de ska lära sig optimalt och utveckla goda studievanor.
Elever som får stöd att utveckla god metakognition planerar, håller koll och nyttjar studiestrategier på ett mer medvetet sätt, och kan själv också göra mer korrekta bedömningar av vad de kan och kunskapsluckor (Feeling of Knowing). Vi vet också att elevers metakognition påverkar effekten av elevers lärande i samband med användandet av kognitionsvetenskapliga strategier som uppmärksammats senare år, så som ”retrieval practice”(framplockning) och ”spacing” (fördelat lärande).
Två sätt att stärka metakognitiva färdigheter
Man kan antingen rikta in sig på att primärt direkt hjälpa eleverna att utveckla metakognitiva färdigheter och strategier genom studiecoachning eller undervisning i mindre grupp och specialundervisning, eller sekundärt genom att integrera metakognitiva interventioner i ordinarie undervisningsmoment, t ex i matematik- eller läs- och skrivundervisning.
Studien utvärderade effekten av metakognitiva interventioner på självreglering och skolprestationer hos för- och grundskolebarn. Totalt analyserades 349 effektstorlekar från 67 studier. Resultaten visade att interventionerna hade en övergripande positiv effekt vid omedelbar posttest (g = 0,48) och uppföljning (g = 0,29). Interventionerna var särskilt effektiva för att förbättra barns metakognition, inlärningsstrategier och exekutiva funktioner. Däremot påverkade de inte barns självtillit (self-efficacy) eller motivation omedelbart efter testet. Vid uppföljning skedde dock även en förbättring av självtillit. Skolprestationer förbättrades brett i olika ämnen som språk, matematik och andra ämnen. För att summera: Metakognitiva interventioner har en positiv effekt på både skolprestationer och självtillit.
”Metakognitiva interventioner har en positiv effekt på både skolprestationer och självtillit”
I studien undersöktes även ett antal faktorer som kan påverka effekten av insatser. Den visade att interventioner som genomförs av lärare var mer effektiva än de som genomförs av forskare inom området självreglering. Effektiviteten berodde inte på om metakognition var det primära (direktträning) eller sekundära fokuset (integrerat i undervisningen). Att ge feedback på och stötta barns metakognitiva beteenden framstod överhuvudlag som en effektfull instruktionsmetod. Sammantaget stöder resultaten användningen av metakognitiva interventioner för att främja såväl lärande, exekutiva funktioner och självtillit hos förskolebarn och grundskole-elever.
Vad innebär resultaten för implementeringen av metakognitiva interventioner?
Åtminstone fyra saker framstår som viktiga i en svensk kontext:
- Förskollärare och lärare har en viktig roll i att stötta barn och elevers metakognition och självreglering för att främja lärandet.
- Detta kan ske både genom undervisning och coachning t ex i mindre grupp (för en studie kring detta se 2), men också
- integrerat i ordinarie ämnesundervisning.
- Ett dynamiskt synsätt på metakognition och exekutiva funktioner som utvecklingsbara är viktigt.
Vikten av ett utvecklingsperspektiv på kognitiva förmågor
Den sista punkten vill jag särskilt betona. I svensk kontext har vi under ett antal år haft ett huvudsakligen kompensatoriskt reducerande perspektiv, som innebär att om en elev uppfattas ha sårbarheter med arbetsminne eller andra exekutiva funktioner så gör vi reducerande anpassningar och minskar den kognitiva belastningen, istället för att stötta utvecklingen av förmågan. Min uppfattning är att ofta görs dessa anpassningar för en bredare grupp av elever utan att ha data på att det faktiskt finns kognitiva sårbarheter inom dessa områden hos eleverna. Medan det kan vara nödvändigt att minska arbetsminnesbelastningen tillfälligt så är det viktigt att ha ett dynamiskt perspektiv på denna typ av förmågor. Meta-analysen visar nämligen att metakognitiva interventioner kan främja utvecklingen av exekutiva funktioner. Det pekar på vikten av att vi har ett utvecklingsperspektiv på kognitiva förmågor och inte enbart ett kompensatoriskt reducerande perspektiv.
(1) Eberhart, J., Schäfer, F., & Bryce, D (2024). Are metacognition interventions in young children effective? Evidence from a series of meta-analyses. Preprint before publication.
(2) Partanen, P.(2019). Att utveckla elevers förmågor på vetenskaplig grund i skolan. Skolutvecklarna Publit.
PS. Tycker du inlägget är intressant. Dela det gärna med knapparna nedan. DS.
Inga kommentarer