Kartläggning och utredning i främjande, förebyggande och åtgärdande syfte – så fungerar Digibility

Att elevers tidiga matematiska och läs- och skrivutveckling, liksom kunskapsutveckling påverkas av deras kognitiva förutsättningar – är en självklarhet i forskning och beprövad erfarenhet. Tyvärr så görs dessa insikter alltför sent – det finns gott om studier som visar hur elevers sårbarheter i kognitiva tankeförmågor tillsammans med bristande stöd över tid leder till skolmisslyckanden och sena insatser. Redan i förskoleåldern påverkar dessa faktorer barns senare matematikutveckling.

Hur mäter vi likvärdigt?

I senaste numret av tidningen Specialpedagogik (04/23) berörs frågan om tidiga kartläggningar och screeningar. Ingressen lyder ”Alla är överens om att vi måste börja screena tidigt för att hitta barn som behöver stöd och för att insatser inte ska komma för sent.”.

En särskilt utmaning vad gäller tidiga insatser är dels socioekonomiska skillnader, men också att kartläggningar för sällan gör eleverna själva delaktiga i kartläggningsprocessen. För många elever i behov av stöd upplever sig snarare föremål för vuxnas insatser, än aktivt delaktiga i att utveckla sin förståelse för sitt lärande.

”Alla är överens om att vi måste börja screena tidigt för att hitta barn som behöver stöd och för att insatser inte ska komma för sent.”

Kognitiva tankeförmågor utgör en osynlig pusselbit i elevers kunskapsutveckling – ett fallexempel

Varje år läser jag och ger återkoppling på ett stort antal specialpedagogiska utredningar av elever i behov av stöd vilket ger mig tillfälle att reflektera kring vad vi kartlägger, hur vi gör det och vilken effekt dessa kartläggningar och utredningar verkar ha eller inte ha. Allt oftare är elevernas läs- och skrivfärdigheter och avkodningsförmåga väl kartlagda relativt tidigt i skolgången. Mindre vanligt är att man också tittat på hur elevernas kognitiva förutsättningar samspelar med läs-, skriv- och matematikutvecklingen, trots att vi vet att en av riskfaktorerna för utvecklingen inom dessa områden är exekutiva förmågor.

I ett av fallen som jag tagit del av genomförde specialläraren en kognitiv kartläggning som illustrerade detta tydligt: Eleven var kartlagd med en av de vanligt förekommande läs-screening-testen som indikerade att eleven hade en normal läsförmåga, trots en i vardagen upplevd haltande läsförståelse. Eleven riskerade underkänt i matematik och svenska. Den kognitiva kartläggningen visade dock tydligt på sårbarheter i just uppmärksamhetsreglering, men styrkor i förmågan till analogt tänkande och god metakognitiv förmåga att reflektera över sitt lärande och sina strategier. Det var med andra ord inte en fråga om sårbarheter för förståelse. Speciallärarens slutsats var att uppmärksamhetsreglering spelade en större roll för elevens haltande läs- och skrivutveckling än vad läs-screeningen och den samlade förståelsen innan kartläggningen kunde fånga. Uppmärksamhetsregleringen ställde dessutom till det för elevens studiestrategier under lektionerna. På grund av uppmärksamhetsregleringen automatiserades inte läs- och skrivutvecklingen till en funktionell läsning i tillräcklig takt. Eleven utreddes senare av logoped och eleven erhöll en dyslexidiagnos. Genom lärarnas ökade förståelse för hur elevens kognitiva förutsättningar påverkade lärandet, samt också riktat stöd till eleven under en period för att bl.a. stötta elevens studiestrategier kunde ett antal anpassningar avvecklas, och eleven fick en mycket gynnsam kunskapsutveckling.

Digibility och dynamisk bedömning

Denna typ av fall har varit min motivation för att utveckla Digibility som kartläggningsinstrument, utifrån ett delaktighetsperspektiv som inte utgår från ett diagnostiskt syfte utan syftar till att fördjupa både elevens och undervisande personals förståelse samt också bidra med viktig information som underlag till stödinsatsers utformning. Genom sin utformning utifrån dynamisk bedömning (Dynamic Assessment) så syftar Digibility också till att öka träffsäkerheten och likvärdigheten, något som stöttas av forskning kring dynamisk utredning. I senaste numret av Blue Dot kan du läsa mer om vad dynamisk utredning är och varför den är viktig för ökad likvärdighet genom att klicka på bilden nedan, eller länken: https://skolutvecklarna.se/wp-content/uploads/2023/09/Blue-Dot-17-Partanen.pdf

Arbetet med att bygga ut kartläggnings- och utredningsverktyget Digibility fortsätter i höst och allt fler skolor använder nu Digibilitys kartläggning för att få en snabb överblick över elevens skolrelaterade kognitiva tankeförmågor. Flera skolor avser att använda Digibility också förebyggande i coachning med elever, med metakognitiva samtal om studiestrategier.

Nytt webbinarium med demo av Digibility, 28 september kl 16.00-16.45

Torsdag den 28:e september genomför vi ett nytt webinarium där jag demonstrerar funktionerna i den digitala kartläggningsverktyget. Digibility är utformat för att på cirka tjugo minuter kartlägga fyra områden: elevens metakognitiva uppfattning om sitt lärande samt förmågan till analytiskt tänkande, arbetsminne och uppmärksamhetsreglering – samtliga kognitionsvetenskapligt välbeforskade förmågor.

Den dynamiska bedömning innebär att eleven får valda uppgifter med och utan metakognitivt strategistöd. Det möjliggör jämförelser av elevens respons på stöd, något som i forskning visat sig öka tillförlitligheten jämfört med klassiska test där man bara mäter självständig prestation.

Digibility är normerat, standardiserat och validerat för årskurserna 2-9, och hela processen från kartläggning, sammanställning av resultat till rapportutskrift är automatiserat och klart direkt efter att eleven slutfört sista uppgiften. Efter kartläggningen kan man sedan läsa och titta på utbildningsmoduler som förklarar resultatet. Man kan tillsammans med eleven och lärarna diskutera det vidare arbetet med ett gemensamt underlag.

För anmälan till det kostnadsfria webbinariet klicka på följande länk: https://forms.gle/NockdZFV3837iyPv6

PS. Tycker du inlägget är intressant, dela det med knapparna nedan. DS