När stödbehov inte berättar hela historien – om kartläggning, metakognition och Digibility
Så är jag mitt emellan uppstartsdagar om att utveckla barns förmågor i förskolan och utbildning för gymnasie- och vuxenutbildning om metakognition och studiestrategier. Samtidigt förbereder jag tre presentationer under en konferensintensiv augusti om standardiseringen av Digibility. Den första hålls på EARLI-konferensen SIG15 i Helsingfors i nästa vecka. Jag kommer att blogga från Helsingfors under konferensdagarna – följ gärna med här på bloggen för spännande rykande färsk forskning om elever i behov av stöd.
En fråga som har följt mig länge i arbetet med elevhälsa, kartläggning och utredning är: Vad är det vi egentligen försöker förstå när en elev beskrivs ha behov av stöd? Det är en kritisk fråga i vårt stödsystem idag, och minst lika kritisk utifrån kommande förändringar.
I skolan behöver vi naturligtvis uppmärksamma när en elev riskerar att inte nå kunskapskraven eller har svårigheter i sin vardag, i ett tidigt skede. Men stödbehov säger inte i sig så mycket om vilka förutsättningar eleven har, vilka hinder som uppstår i lärandet eller vilka möjligheter till utveckling som finns. Detta vägleder hur vi utformar stöd. Många länder använder den tredelade stödmodellen för att planera och ”dosa” in stöd.
Hur hänger elevers kognitiva och metakognitiva förmågor ihop med deras behov av stöd?
I vår studie, som presenteras på SIG15, undersöker vi hur kognitiva och metakognitiva förmågor hänger samman med elevers stödbehov i det tredelade stödsystemet. Vad utmärker elever som får stöd på nivå 1, 2 och 3? Vi ser bland annat att elevers aktuella kognitiva fungerande har samband med graden av stöd, men också att metakognition tillför information utöver detta. Det ligger väl i linje med vad många specialpedagoger och speciallärare känner igen från vardagen: två elever med liknande kunskapsresultat påverkas av olika faktorer och kan behöva såväl olika mycket och olika typer av stöd.
Det är också viktigt att säga att kartläggning inte ska användas för att skapa fler kategorier eller för att ”förklara” en elev. Den behöver i stället ge ett bättre underlag för professionella samtal och planering av undervisningsstrategier, lärmiljö och behov av stöd.
Vad är Digibility?
Digibility är utvecklat med den utgångspunkten utifrån kognitionsvetenskaplig forskning, med stöd av bl.a. Mittuniversitetet Innovation. Instrumentet kartlägger metakognition, arbetsminne, analogt tänkande och uppmärksamhetsreglering, men innehåller också en dynamisk del där eleven får strategiskt stöd under uppgifterna. Då blir frågan inte enbart vad eleven klarar självständigt, utan också vad som händer när eleven får stöd att tänka, planera och pröva strategier. Vi kallar det för responsivitet i lärandet – ”learning responsiveness”.
I uppföljningar med de skolor som använder Digibility idag återkommer en erfarenhet: kartläggningen kan vrida frågan från ”varför når inte eleven målen?” till ”vad är det som hindrar – och vad kan stärka?”. För en del elever med läs- och skrivsvårigheter har man till exempel fått syn på att uppmärksamhetsreglering spelar större roll än man först trodde, och att det påverkar effekten av t ex läsundervisningen. För andra elever har oväntade styrkor i analogt tänkande och resonerande blivit synliga för skolpersonalen. Och den dynamiska delen tycks få elever att reflektera metakognitivt över sina studiestrategier – något som sedan är möjligt att fånga upp och stötta i samtal mellan elev och lärare, och i undervisningen i vardagen.
Kurs i dynamisk kartläggnings- och utredningsmetodik
Den 2 november startar vår tvådagarskurs i dynamisk kartläggnings- och utredningsmetodik för specialpedagoger, speciallärare och logopeder. Det är en kurs för dig som vill lära dig mer om metakognition, kognitiva förmågor och elevers behov av stöd och stöttning. Där fördjupar vi oss i hur kognitiva och metakognitiva processer samspelar med undervisning, bland annat i matematik samt läs- och språkutveckling. I kursavgiften ingår dessutom ett års licens på Digibility. Du kan läsa mer om kursen här, och om Digibility här.
Med vänlig hälsning, Petri Partanen, fil.dr., leg, psykolog, specialist i pedagogisk psykologi.
PS. Tycker du inlägget är intressant. Dela det gärna. DS
Inga kommentarer