Vilka insatser som ger effekt för elever i behov av stöd – rapport från ”die Lernzone” i Graz

Vilka insatser som ger effekt för elever i behov av stöd – rapport från ”die Lernzone” i Graz

Ett sensommarhett Graz visar sig från sin bästa sida liksom EARLI-konferensen som verkligen är en ”Lernzone”. Efter de första dagarna dröjer sig några saker kvar. Dels symposiumet om Educational neuroscience. Professor Jo Van Herwegen från UCL Insitute of Education som jag har äran att samarbeta med presenterade delresultat från meta-analysen MetaSENse som undersökt vad som ger effekt för elever i behov av stöd.

Som en händelse så läser jag parallellt med EARLI förra utbildningsministern Nick Gibbs nyutkomna bok om skolreformerna i England. Jag hörde Gibb tala i Almedalen ifjol liksom på Unescos möte i Paris i december om Science of Learning. Storbritannien, liksom Estland lyfts fram som föredömen just nu utifrån goda skolresultat inom vissa områden, så som de mäts t ex i PISA. Medan satsningen på tidig läsutveckling varit framgångsrik i England så verkar elever i behov av stöd varit den blinda fläcken. Och de är 20% i England, och de med särskilt stora behov har ökat.

En brasklapp innan professor van Herwegen redovisade resultaten är att i England ökar alltså elever i behov av stöd stort och utmanar hela stödsystemet och dess finansiering. När man nu planerar att skruva på grundskolans läroplan och stödsystem i Sverige ska man ha klart för sig att det kräver en oerhört noggrann analys med ett brett kunskapsunderlag. MetaSENse-studien visar att riktade insatser på nivå 2 och 3 (dvs anpassningar och särskilt stöd) är i grunden verksamma för elever i behov av stöd ( effektmått g = 0.44) men att det är mer komplext att isolera verksamma komponenter i det stöd som riktas.

Jag deltog vidare i flera spännande symposium om metakognition och självreglering, bland annat med forskare vars studier visat att metakognition medierar relationen mellan socioekonomisk status och lärande, vilket jag skrivit tidigare om här.

I ett av symposierna undersöktes hur metakognition påverkar elevers välbefinnande och självförståelse (och det gör den!), något som är intressant utifrån debatten i Sverige om frågor som rör elevers hälsa, välbefinnande och vilken roll också relationer spelar i lärandet. Vad sägs om att vi använder begreppet ”den lärande relationen” lite mer?

Jag deltog vidare i ett mycket intressant symposium om begreppet ”desirable difficulties” och de trendande kognitiva undervisningsstrategierna som ”retrieval practice, interleaving och spacing”. Medan dessa undervisningsstrategier uppvisar robusta effekter i snitt och på gruppnivå så är de inte verksamma för alla elever i en klass och vi inte vet vilka effekter de har för elever i behov av stöd. Men, som ”cliffhanger” sparar jag insikter från dessa symposium till kommande inlägg.

Med vänlig hälsning, Petri Partanen