Evidensbaserad praktik och Science of Learning – mer än bara forskningsrön

Under andra förmiddagen av UNESCO:s möte om Science of Learning deltog jag i en paneldiskussion om implementering av vetenskapligt grundade metoder i skolan. En huvudfråga var hur vi skapar broar mellan forskning och praktik. Min poäng: implementering kan inte reduceras till att forskare instruerar lärare eller introducerar breda program som lämnas åt sitt öde efter projektperioden. Har du varit med om ”projektdöden” någon gång?

För att förstå en hållbar och uthållig evidensbaserad praktik (eller arbete på vetenskaplig grund) krävs en analys av fyra områden av faktorer:
1️⃣ Evidens – Vilka ackumulerande forskningsresultat är relevanta?
2️⃣ Elevens förutsättningar – Hur ser t ex elevens kognitiva, emotionella och sociala förutsättningar ut som kan påverka effekten av insatser?
3️⃣ Professionellas förutsättningar – Vilka resurser och kompetenser finns och ges lärare och personal?
4️⃣ Den större kontexten – Vilken roll spelar skolans socioekonomiska sammansättning och faktorer i närsamhället?
(Fritt efter the Satterfield et al, 2008. The transdisciplinary model for evidence-based practice)

I presentationen lyfte jag också vikten av en systematisk ”onboarding”-process inför implementering av arbetssätt, metoder och interventioner. Denna process måste knyta an till lärarnas dilemman och arbeta med ett ”helaskolan”-perspektiv för att åstadkomma hållbara förändringar, och ankra mot evidens.

Jag gav exempel på hur man kan använda trecirkelmodellen i implementering för att tillsammans med lärare analysera hur kognitiva processer i klassrummet påverkas av:

🔵 Läromedel och verktyg
🔵 Undervisningens upplägg och uppgifter
🔵 Miljöfaktorer som sociala och fysiska aspekter

När Sverige nu planerar skolreformer är frågan om dessa baseras på evidens av det slag som ett brett perspektiv på Science of Learning utgör och adresserar samtliga dessa faktorer, inte bara evidens i isolering. Utan helhetssyn riskerar begrepp som ”vetenskaplig grund” och ”evidens” att bli slagord utan substans.

Hur bygger vi broarna från forskning till praktik? Från ena hållet, eller från båda håll?

Med vänlig hälsning, Petri Partanen

PS. Samtliga blogginlägg från UNESCO-dagarna finns nu här: https://skolutvecklarna.se/category/unesco/ DS.