Leken, motoriken, tänkandet, språket, samspelet och matematiken – att utveckla barns förmågor i förskolan

Då är vi äntligen i gång i de första kommunerna för att fördjupa oss i hur barns förmågor utvecklas under förskoleåren, och vad det kan innebära för det främjande, förebyggande men också åtgärdande barnhälso- och pedagogiska arbetet. Vi vet att barn under förskoleåren bär med sig både frisk- och riskfaktorer i sina ryggsäckar, och att det kompensatoriska arbetet är lättare om man synliggör och planerar förskolans arbete utifrån en fördjupad förståelse. I förra veckan premiärföreläste jag för en av de första förskoleverksamheterna utifrån min nya bok ”Att utveckla barns förmågor i förskolan”. Jag tog min utgångspunkt i begreppen främjande, förebyggande och åtgärdande arbete och pekade på vikten av ett ”helaförskolan”-perspektiv på arbetet.

”Kontrolltornet” och ”verkstaden”

Jag beskrev med utgångspunkt från PASS-modellen vidare hur barns ”kontrolltorn” – deras planerings– och uppmärksamhetsförmågor – utvecklas i och genom förskolans undervisning och i samspelet i vardagen. På motsvarande sätt ägnar sig barn i sin ”tankeverkstad” åt att skapa begriplighet och meningsfullhet i språk- och kunskapsutvecklande arbete, genom successivt och simultant tänkande. I verkstaden får de möjlighet att skapa begriplighet och meningsfullhet av de intryck, erfarenheter och aktiviteter som de är delaktiga i.

Men barns förutsättningar för delaktighet i förskolans berikande aktiviteter och undervisning varierar, och forskning pekar på att en del barn har lägre deltagande än andra i förskolans undervisning, just utifrån skillnader i kognitiva förutsättningar. Med stöd av PASS-modellen blir sådana skillnader synliggjorda och möjliga att kompensera för att öka likvärdigheten, både hos barn med NPF men också med andra riskfaktorer i ryggsäcken.

Leken, motoriken, tänkandet, språket, samspelet och matematiken

I det fortsatta arbetet ska vi fördjupa oss särskilt kring hur både leken, motoriken, tänkandet och samspelet vävs ihop för att stimulera barns tidiga lärande, till exempel för att främja tidig matematisk utveckling, och förebygga risk för senare matematiksvårigheter – med stadig bas i den förskoleforskning som jag och mina kollegor på UCL bedriver. Hur ser egentligen barns tidiga matematikutveckling ut i förskoleåldern? Vilka principer är det som ligger bakom barns upptäckter i matematiken, och vad är det som kan bli främjande eller hindrande för olika barns matematikutveckling? Hur kan jag som förskolepersonal stärka dem både spontant i stunden, men också i planerad undervisning? Svar: Förstå variationen och anpassa ”dosen”. Hur ser sambanden mellan matematik- och språkutveckling ihop? Svar: Det ena ger inte automatiskt det andra. Finns det en icke-språklig matematikutveckling. Svar: Ja! Men, skiljer den sig isåfall från den språkligt framburna matematiken? Svar: Ja, den följer ofta vissa visuella principer som man kan tydliggöra! Och vad händer när språkutveckling ”tar fart” – eller inte ”tar fart”. Svar: Det beror på vad som är hindrande – och PASS kan ge oss en pusselbit.

med vänliga hälsningar

Petri Partanen

PS. Boken kommer snart att kunna förbeställas via de vanliga kanalerna. Vill du läsa mer om bokens innehåll finns ett tidigare inlägg här. Tycker du inlägget är intressant. Dela det gärna med knapparna nedan. DS