”Inlärning + variation = ?” – Hur variation formar lärande och generalisering
En fråga som återkommer i både pedagogisk och kognitiv forskning är frågan om hur man stöttar elevers förmåga till generalisering. Generalisering handlar om ett lärande där kunskaper befästs så att de blir tillgängliga och överförs (transfer) över tid och mellan olika sammanhang. I min gren av kognitionsforskning så är jakten på sätt att skapa ”transfer” lite av ”den heliga gralen” – se bara på de (huvudsakligen grusade) förhoppningarna kring arbetsminnesträning som ett sätt att ”boosta” arbetsminnet så att förutsättningarna för generalisering av kunskaper uppstår.
Vi vill ju att elever inte bara ska glömma det de lärt sig utan både minnas och kunna tillämpa kunskaper, gärna också över längre tid och i andra sammanhang inför nya situationer och uppgifter. Jag läser en spännande forskningsartikel av Raviv med kollegor som pekar på att variation (eller direktöversatt variabilitet) är en gemensam nämnare i lärandet (1). Forskarna utgår från ett tvärvetenskapligt perspektiv och konstaterar att idén om variation har stöd i såväl språkforskning, minnesforskning, forskning kring perception, utbildningsforskning, liksom forskning kring problemlösning och kategorisering-/begreppsutveckling.
Variation och undervisningsstrategier
Samtidigt är begreppet variation knivigt. Utan en teoretisk och forskningsförankrad förståelse för vilken typ av variation som kan spela roll, och på vilket sätt som ”något” ska varieras så finns det en stor risk att man går vilse om man tillämpar variation i praktiken. I grunden finns dock något som kan betraktas som en grundläggande princip för tänkandet: variation har att göra med att det skapas kontraster som bygger på likheter och skillnader. En intressant parallell som visserligen inte nämns i artikeln är Robert Marzanos forskning kring undervisningsstrategier som pekar på att lärarens aktiverande av elevernas tänkande kring likheter och skillnader i ”stoffet” har höga effekter på skolprestationer (2).
”Utan en teoretisk förståelse för vilken typ av variation som kan spela roll, och på vilket sätt som ”något” ska varieras så finns det en stor risk att man går vilse om man tillämpar variation i praktiken”
Med en neurokognitiv förklaringsmodell så verkar själva aktiviteten där man riktar sin uppmärksamhet på likheter och skillnader i lärandet verkar vara gynnsamt för att skapa scheman (mentala representationer). Scheman gör att kunskaperna kan bli tillgängliga. Men, finns här något att göra pedagogik av? Raviv med kollegor går igenom den trendande kognitionsforskningen kring de olika klassiska studiestrategierna: retrieval practice, spacing, interleaving, etc. Även i denna forskning återfinns variationen som en viktig komponent. Robert Bjork som är en av mina favoritforskare inom detta område, talar om vikten av att uppgifter måste innehålla en optimal grad av utmaning eller svårighetsgrad (desirable difficulty). Om detta har jag skrivit i tidigare inlägg (3). Bjork har pekat på att lärande som innebär ansträngning innebär en mer djupgående inlärning. Därför är effekten större om eleverna får aktivera sin ”output” genom prov, redovisningar etc, och inlärningseffekten är mindre om eleverna bara repeterar ”input” dvs läser en gång till eller lyssnar på en presentation en gång till.
”Learning from less variable input is often fast, but may fail to generalize to new stimuli; learning with more variable input is initially slower, but typically yields better generalization.”
Men, Raviv med kollegor pekar på en intressant aspekt av variation. Med variation (t ex av tid, kontext, uppgifters utformning, modaliteter etc) så visar minnesforskningen att inlärningen tar längre tid, vilket kan förleda oss att tro att det är mindre effektivt. Men, effekten som uppstår är att det sker en större generalisering, till nya uppgifter. ”Far transfer” kallas det när något vi lärt oss i ett sammanhang med en viss typ av uppgifter överförs till ett annat sammanhang och till nya uppgifter, i motsats till ”near transfer” där man generaliserar till liknande uppgifter. Medan inlärning med repetition av samma typ av uppgifter kan vara effektivt för att befästa just liknande uppgifter, så ger inlärning tillsammans med variation av uppgifter en långsammare inlärning men en ökad generalisering till nya uppgifter, och färre fel. Det är ett rimligt antagande att vi behöver främja både ”near transfer” och ”far transfer” och att dessa kompletterar varandra.
Ska vi variera mera?
Jag tänker att frågan om variation i undervisningen lätt kan hanteras lättvindigt och ytligt. Det är rimligt att variation spelar olika roll i olika typer av kunskapsområden och färdigheter. Men min ”takeaway” är att variation handlar om att främja förmågan till begreppsförståelse, simultana processer, att identifiera mönster och samband, att lära sig principer och kunna tillämpa dem, något som är viktigt i alla skolans ämnen men som är särskilt utmanande i de naturvetenskapliga ämnena. För mig väcker variation en fråga inte bara om hur man paketerar, presenterar eller undervisar kunskaper, utan också en fråga om uppmärksamhet och uthållighet. Jag har allt mer kommit att tänka att det är en av vår tids stora utmaningar, att hjälpa eleverna att bli medvetna om sitt eget tänkande, att kunna stanna upp och fördjupa sin uppmärksamhet med uthållighet på detaljerna. Hur kan vi hjälpa elever att upptäcka nyanser och regelbundenheter, också i det som skenbart kan framstå som ovarierat eller monotont? Ibland finns variationen i detaljerna, om vi stannar upp och ställer oss och eleverna frågor. För den som skyndar förbi ouppmärksamt eller som drar för snabba slutsatser missar ”aha”-upplevelsen.
med vänliga hälsningar Petri Partanen
PS. Tycker du inlägget är intressant, dela det gärna med knapparna nedan. DS.
(1) Raviv, L., Lupyan, G., & Green, S. C. (2022). How variability shapes learning and generalization. Trends in cognitive sciences.
(2) Marzano, R. J., Marzano, J. S., & Pickering, D. (2003). Classroom management that works: Research-based strategies for every teacher. ASCD.
Bild: Variationer av väskor. Pexels.
Inga kommentarer