Har ni ett ”helaskolan”-perspektiv i elevhälsoarbetet?

Höstens vackra färger påminner oss om kretsloppet i naturen. Förskolan och skolan har på liknande sätt sitt eget kretslopp med inskolningar, terminsstarter, med både nya och bekanta barn, elever och grupper. Det vi gör nu lägger grunden till vad som sker senare, och det vi gör på våren och vid terminsslut lägger grunden för arbetet på hösten. Vi är alla en del av skolan och påverkar varandra i kretsloppet. Kanske borde vi hellre prata om skolans kretslopp än det systematiska arbetets kvalitetshjul för att påminna oss om människorna i den.

På ett sätt kan mycket i vardagen vara välbekant och ”som förut” och förutsägbart. Men på ett annat sätt så är varje dag en dag då vi både kan göra som föregående dag, eller så kan vi bestämma oss för att göra saker på ett annat sätt. Vi kan göra lite mer av det som fungerar, lite oftare, i fler situationer och mer systematiskt. Och vi kan göra andra saker lite mindre ofta eller rentav sluta göra vissa saker som kanske inte fungerar. Tänk vad många saker vi gör bara för att vi gjort så tidigare, trots att de kanske inte har den effekt vi önskar. Eller så gör vi saker för att vi inte upplever oss ha några alternativ.

För att ändra på saker, oavsett om det handlar om en undervisningssituation som inte fungerar, en elevgrupp där vi behöver öka tryggheten och studieron, eller arbetet omkring en elev i behov av stöd, behöver vi sluta göra vissa saker för att skapa utrymme och energi åt andra saker. När jag utbildar i främjande och förebyggande elevhälsoarbete är jag noga med att betona att elevhälsoarbete inte innebär att göra allt det vi gjort tidigare, och så ytterligare massor med saker. Det orkar ingen och det är inte effektivt i det långa loppet.

”…elevhälsoarbete innebär inte att göra allt det vi gjort tidigare, och så ytterligare massor med saker. Det orkar ingen och det är inte effektivt i det långa loppet.”

Att utveckla det främjande och förebyggande elevhälsoarbetet ur ett ”helaskolan”-perspektiv

I år har jag förmånen att arbeta tillsammans med Åbo Akademi med ett antal finlandssvenska skolor kring hur man utvecklar hälsa för lärande, och lärande för hälsa. Ett av fokusen är hur man utvecklar just ett hållbart och uthålligt främjande och förebyggande elevhälsoarbete ur ett ”helaskolan”-perspektiv. Helaskolan-perspektiv innebär t ex att tillsammans göra en analys där vi tittar just på vad vi ska börja med och sluta med i vårt arbete. Helaskolan-perspektiv innebär också att titta i varje ”vrå” av skolan och att börja från vardagen, istället för att implementera olika modeller och rutiner som ska implementeras uppifrån och ner. Min upplevelse är att när man utgår från ett helaskolan-perspektiv så frigörs energi och engagemang i vardagen, nerifrån och upp. Det stärker vi-känslan i en verksamhet och känslan av att man kan påverka situationen, tillsammans. Inte bara eleverna utan även personalen på en skola behöver meningsfullhet, begriplighet och känsla av sammanhang. I helaskolan-perspektivet riktar vi blicken på barnen, eleverna, arbetet och varandra, och sedan sätter vi de roller, rutiner, mötesformer och processer på plats som behöver kalibreras och utvecklas.

”Även personalen på en skola behöver meningsfullhet, begriplighet och känsla av sammanhang”

Den 16 januari 2023 berättar jag mer om hur man kan utveckla det främjande och förebyggande elevhälsoarbetet ur ett helaskolan-perspektiv. Den dagen kan du läsa mer om här. Åbo Akademi har även skrivit om vårt arbete i Finland som du kan läsa mer om här. 

Hösten påminner oss om kretsloppet och att vi befinner oss vid en bestämd punkt i en årscykel. Det vi bestämmer oss för att göra nu lägger grunden till en del av det som sker senare. Det är en bra utgångspunkt för alla mitterminskonferenser, analysmöten, avstämingar och klasskonferenser som står för dörren.

Ha en fortsatt fin höst!

med vänliga hälsningar Petri

PS. Om du tycker att inlägget är intressant, dela det gärna med knapparna nedan. DS.