Vi måste prata om kategoriskt, relationellt och funktionellt perspektiv
Ett begreppspar som fått stort genomslag inom specialpedagogiken är kategoriskt och relationellt perspektiv. Ibland sätts de i motsatsställning till varandra: kategoriskt perspektiv innebär att vi betraktar barn och ungas svårigheter som individbundna. Relationellt perspektiv syftar till att förstå svårigheter som något som uppstår i relation till omgivningen eller kontexten (1).
Samtidigt som jag sympatiserar med ett relationellt perspektiv har jag ibland mött en tolkning som inneburit ett avfärdande av individbundna faktorer som påverkansfaktorer för elevens lärande och utveckling. Lika olyckligt som det är att tänka ”kategoriskt” kring elever och svårigheter, lika olyckligt är det om relationellt perspektiv utesluter individfaktorer. Då riskerar relationellt perspektiv paradoxalt nog bli ”kategoriskt”, och osynliggöra individuella variationer.
Ett exempel som jag brukar lyfta fram är dyslexi. Stora delar av dyslexiforskningen skulle kunna betecknas som kategorisk då man undersöker individbundna faktorer i läsutvecklingen hos grupper av elever som i forskningen kategoriserats med lässvårigheter, och jämförts med grupper utan lässvårigheter. Utan den forskningen skulle vi veta mycket mindre om läsutveckling och i följden också de behov som dessa elever uppstår när de möter skolans undervisning. Men, dessa elevers behov kan inte reduceras till dyslexidiagnosen. Behoven uppstår när eleven möter kontexten i form av skolan med dess förväntningar på kunskaper och förmågor. Lika viktigt som det är att analysera elevens individuella förutsättningar, lika viktigt är det att analysera kontexten och lärmiljön.
Vygotskij myntade begreppen primär och sekundär funktionsnedsättning för att beskriva just dessa två aspekter, inte för att utesluta den ena eller andra utan för att förstå samspelet mellan dem och hur svårigheter växer fram (2).
Den primära funktionsnedsättningen handlar om de individuella variationer och biologiska förutsättningar som eleven har med sig i sin individuella ryggsäck, som i sin tur påverkar mötet med omgivningen och de krav och förväntningar som finns där. Den sekundära funktionsnedsättningen uppstår när individens lärande och utveckling hämmas över tid på grund av otillräckliga anpassningar och stöd. Ibland blir konsekvenserna av den sekundära funktionsnedsättningen större än vad de hade behövt bli om vi tidigt hade bemött behoven utifrån en förståelse för den primära funktionsnedsättningen (eller funktionsvariationen).
Vygotskijs tankegångar har inspirerat utvecklingen av funktionellt perspektiv, t ex inom folkhälsovetenskapen där WHO utvecklat en modell för diagnostik av behov (ICF) (3).
Vad innebär då ett funktionellt perspektiv? En individs ”fungerande” är något som påverkas av både individbundna och kontextuella faktorer samt de mål och förväntningar som individen möter. I Daffodil-projektet utvecklade vi kartläggnings- och utredningsmetoder inspirerade av ett sådant funktionellt perspektiv och ett behovsbaserat synsätt på kartläggning och utredning (needs based assessment) (4). I arbetet kring barn och ungas behov av stöd har jag visualiserat ett funktionellt perspektiv genom den så kallade behovsmodellen och behovstriangeln (5).
I förskolan och skolan när vi kartlägger barn och ungas behov och utvecklar anpassningar och stödinsatser kan vi använda oss av ett sådant funktionellt perspektiv. För att utveckla arbetet kring barn och ungas behov behöver vi implementera en gemensam förståelse av behov, utifrån en funktionell modell. Vi behöver gå från ett kategoriskt via ett relationellt till ett funktionellt perspektiv.
Ha en fortsatt bra sommar!
Med vänlig hälsning, Petri Partanen
Litteratur
(1) Persson, B. (1998). Den motsägelsefulla specialpedagogiken. https://gupea.ub.gu.se/…/2077/13581/1/gupea_2077_13581_1.pdf
(2) Gindis, B. (2003). Remediation through education. I Kozulin, A., Gindis, B., Ageyev, V. S., & Miller, S. M. (red). (2003). Vygotsky’s educational theory in cultural context. Cambridge University Press.
(3) World Health Organization. (2001). International classification of functioning, disability and health: ICF. Geneva: World Health Organization. http://apps.who.int/…/bit…/handle/10665/42407/9241545429.pdf
(4) Lebeer, J. O., Partanen, P., Candeias, A. A., Birta-Szekely, N., Demeter, K., & Bohács, K. (2013). The need for a more dynamic and ecological assessment of children experiencing barriers to learning to move towards inclusive education: a summary of results of the Daffodil project. http://bit.ly/2n57Dr5
(5) Partanen, P. (2014). Behovsmodellen och behovstriangeln. Skolutvecklarna Sverige. https://www.dropbox.com/s/rj5arhcnd…/Behovstriangeln_PP.pdf…
Inga kommentarer