Handlednings- och samtalsmetodik, elevhälsoarbete och PASS som verktyg för att öka förståelsen för elever med och utan NPF

Så är hösten här och senaste veckorna har jag ägnat mig åt såväl utbildning i handlednings- och samtalsmetodik, stöd för utveckling av elevhälsoarbete och arbete med att utbilda i PASS-teorin som verktyg för att förstå elever med och utan NPF.

Handlednings- och samtalsmetodik för specialpedagoger och speciallärare

I början av veckan fick jag förmånen att träffa en grupp kloka specialpedagoger, speciallärare och logopeder på utbildningen i handlednings- och samtalsmetodik. Rollen som specialpedagog och speciallärare är komplex med många förväntningar från både rektorer, lärare och vårdnadshavare. En viktig aspekt som vi diskuterade är hur man arbetar med handledning på ett sådant sätt så att man stöttar lärares professionella autonomi och beslutsfattande. Vi pratade också om hur handledning inte får användas som universallösningen på alla problem på en skola. När ska vi använda handledning, när ska vi arbeta med kartläggningar och utredningar och med olika typer av direktinsatser? Det är viktiga frågor att diskutera för att använda handledning på ett balanserat sätt i verksamheten. Som en av deltagare uttryckte det: ”En lärorik och intensiv utbildning med mycket användbara metoder/strategier/verktyg. Jag tar med mig att jobba med rektorerna angående handledning, vad det innebär, hur det ska gå till.”

Vill du också utveckla din handlednings- och samtalsmetodik? Nästa omgång för handledarutbildningen är 22-24 januari 2024. Läs mer här: https://skolutvecklarna.se/handlednings-och-samtalsmetodik-for-specialpedagoger-och-speciallarare-i/

Utveckla elevhälsoarbetet – se upp för svällande pyramider och oklara roller

Under hösten och våren fortsätter jag och mina kollegor att stötta förskolor och skolor i att utveckla elevhälsoarbetet. Nya formuleringar i skollagen om elevhälsans inriktning ger anledning att göra en översyn av hur man arbetar med elevhälsa både på skol- och huvudmannanivå. Ökad samverkan mellan elevhälsan och skolans övriga personal är något som skolmyndigheterna lyfter fram som viktigt – men samverkan är ett svårt område eftersom det berör de roller som olika kompetenser behöver utveckla i arbetet. Hur utvecklar man tvärprofessionella roller så att det kommer eleverna till del? Hur samverkar man på hela skolan och undviker en ”preskriptiv kultur” där en part föreskriver vad den andra ska göra? Jag har tidigare t ex skrivit om den ”svällande pyramiden” av extra anpassningar som kan leda till en övermäktig och fragmentariserad situation för lärare i deras undervisningsplanering. Inte minst är det viktigt att organisera elevhälsoarbetet för att möjliggöra tidiga insatser för elevernas grundläggande läs-, skriv- och matematiska utveckling.

15 januari 2024 genomförs en ny omgång av den återkommande utbildningsdagen ”Att utveckla elevhälsoarbetet” för elevhälsopersonal, skolledare och andra intresserade. Kursinformation hittar du här: https://skolutvecklarna.se/att-utveckla-det-framjande-och-forebyggande-elevhalsoarbetet/

PASS-processerna i lärandet för elever med och utan NPF

Behovet av ökad förståelse för elever med NPF i skolan har diskuterats de senaste åren. Efter PSIFOS-konferensen där professor Jack Naglieri föreläste om bl a elever med ADHD och AST (läs mer här) är det tydligt att vi behöver en mer kvalitativ förståelse om vad som kan utgöra hindrande och främjande faktorer i lärandet, både för de elever som har NPF-diagnoser och andra elever i behov av stöd. Vi fortsätter att implementera PASS-teorin i både elevhälsoarbete och på skolor för att förankra en evidensbaserad modell för att förstå variationer i elevers kognitiva förutsättningar.

I implementeringsarbetet rapporterar många lärare att PASS ger dem glasögon för ökad förståelse för elevernas fungerande i undervisningen och ökar möjligheten att ta hänsyn till deras varierande kognitiva förutsättningar. PASS forskningsbas i skolan kring matematik-, läs- och skriv- och kunskapsutveckling är omfattande, och inte minst PASS-forskningen kring ADHD, ASD, dyslexi och elever med särskild begåvning (gifted children) samt 2E (Twice Exceptional – särskild begåvning i kombination med en sårbarhet i en eller flera funktioner) ger ökad förståelse bortom diagnoser. PASS utgår inte i första hand från ett kompensatoriskt reducerande perspektiv, utan ett kompensatoriskt utvecklande perspektiv och har sin bas i neurokognitiv forskning om barn och elevers lärande och utveckling. Det innebär att elever kan och ska stödjas att utveckla kunskaper, förmågor och färdigheter utifrån en förståelse för deras ”ryggsäckar”.

VIll du veta mer om PASS-teorin? I höst genomför vi certifieringskurser i PASS och verktyget CAS2 för psykologer, specialpedagoger, speciallärare och logopeder m.fl. Läs mer under Aktuella kurser.

Ha en fortsatt fin höst och hoppas vi ses!

Petri Partanen