Behöver man faktakunskaper för att lära sig nya kunskaper?

Så har ett nytt läsår startat och i slutet av detta läsår kommer nya läroplaner och kursplaner för grundskolan. I Skolverkets revideringar har det ökade fokuset på faktakunskaper betonats för de yngre åldrarna, med hänvisning till kognitionsvetenskap. Min förhoppning är att revideringen leder till en diskussion inte bara om betyg och bedömning utan om vad förkunskaper är, hur elever utvecklar goda förkunskaper samt vad det innebär att elever har varierande förkunskaper för undervisningens utformning.

Förkunskaper mer än faktakunskaper

Så här långt måste påpekas att i kognitionsforskning pekar man på att förkunskaper är något mer än faktakunskaper. Dynamiken mellan förkunskaper, lärande och undervisningens utformning är mycket komplex. I ljuset av denna forskning så blir Skolverkets revidering och inte minst kommentarmaterialen och andra stödmaterial intressanta att studera. Vad innebär betoningen på faktakunskaper i yngre åldrar i undervisningspraktiken? Vägen till goda förkunskaper går inte via passiv mängdträning av en stor mängd faktakunskaper för att kunna minnas dem vid ett senare provtillfälle. Tvärtom är detta kontraindicerat om vi utgår från forskning kring så kallad retrieval practice och också neurovetenskaplig forskning kring hur långtidsminnen formas, lagras och aktiveras.

Har man alltid en fördel av en stor mängd förkunskaper när man ska lära sig nya kunskaper?

Faktum är (no pun intended) att sambandet inte alls är lika glasklart som det kan låta.  I en fascinerande meta-analys där forskarna undersöker ett stort antal studier kring sambanden mellan ämnesspecifika förkunskaper (prior knowledge) och lärande, konstateras att förkunskaper har ett starkt samband med lärandet. Men, förkunskaper kan ha både positiva och negativa effekter och fungera såväl förstärkande som störande för förståelse, beroende av undervisningens utformning. Man kan ha en stor mängd ämnesspecifika faktakunskaper eller förkunskaper i långtidsminnet men fortfarande inte företa ett optimalt lärande. Det handlar om hur man aktiveras att använda förkunskaperna (1).

”Prior knowledge cannot influence learning as long as it is stored only in long-term memory.”

(Förkunskaper kan inte påverka lärandet så länge som de enbart är lagrade i långtidsminnet) (1)

Vad är förkunskaper?

För att förstå vad förkunskaper är kan vi ha nytta av Blooms reviderade taxonomi där faktakunskaper bara är en av fyra kunskapsdimensioner – de övriga är begreppskunskaper, procedurkunskaper och metakognitiva kunskaper, vilka också är en del av förkunskaperna. Inte minst begreppskunskaper som är centralt i förståelse är viktiga för att kunskaper ska lagras i långtidsminnet på ett meningsfullt sätt och bli tillgängligt för generalisering till andra situationer och sammanhang. I PASS-teorin kallas denna tankeprocess där kunskaper kodas in i hjärnans nätverk av minnen, scheman och representationer för simultana processer. De simultana processerna är centrala för att kunskaper ska kodas in och lagras i långtidsminnet, men också för att kunna aktiveras och plockas fram i relation till andra kunskaper. Inte bara elevers förkunskaper, utan även deras simultana tankeprocesser varierar (2).

Hur påverkar förkunskaper läsförståelse?

Flera forskare pekar på vikten av att förstå förkunskaper som ett mångdimensionellt begrepp (3, 4). I studier av hur förkunskaper påverkar t ex förståelse vid läsning konstateras att fyra aspekter påverkar läsförståelse: 1) Mängden begrepp som eleven behärskar, 2) om elevens begreppsförståelse och sambanden mellan begreppen är korrekt, 3) om elevens förkunskaper har en relation till det lästa, och 4) om förkunskaperna är sammanhängande. Forskarna pekar på att för att förkunskaper ska bidra till lärandet krävs att förkunskaper aktiveras, att de är relevanta för uppgiften, och är samstämmiga med innehållet. Forskarna beskriver att mängden förkunskaper som en elev har inte bestämmer lärandet. Faktakunskaper är inte en stapelvara som man bara bygger vidare på.

“The effect that prior knowledge has on learning depends on more than just having more or less knowledge available”

(Den effekt som förkunskaper har på lärandet är beroende av mer än enbart mängden av förkunskaper som är tillgängliga) (3)

Vad innebär forskningen kring förkunskaper för undervisningen?

Vilka idéer för undervisningens utformning kan man dra utifrån forskningen kring förkunskapernas roll i lärandet? Generellt får man vara försiktig med förhastade slutsatser utifrån kognitionsforskning. Men, några klassiska insikter lyfts fram som också pedagogisk forskning stödjer: 1) vikten av att göra bedömningar av vilka förkunskaper eleverna har i relation till ett kunskapsområde, 2) att aktivera elevers förkunskaper t ex i början av ett undervisningsmoment genom ”prompting”, ledtrådar och frågor, samt 3) vikten av att aktivera elevernas tänkande och att låta eleverna föra resonemang (elaboration) kring kunskaper i undervisningen för att stärka inkodningen i minnet och stärka djupförståelsen.

Så, har man nytta av goda ämnesmässiga förkunskaper i lärandet?

Svaret är tveklöst ja, därför att ämnesmässiga förkunskaper är en del av stoffet som lärandet, tänkandet och nya kunskaper byggs vidare med och genom. Men, elever är benägna att använda en räcka med strategier som också kan kompensera för att man inte alltid har optimala ämnesmässiga förkunskaper i en given situation. Man använder t ex kunskaper från ett annat område, eller mer generaliserade kunskaper för att förstå ett nytt kunskapsområde, och får jobba sig ”baklänges” fram till förtrogenhet inom ett område. I den ideala världen har elever alltid alla nödvändiga förkunskaper i samband med varje undervisningsmoment, som en komplett uppsättning med tillgängliga byggstenar eller pusselbitar, men i verkligheten, ja…

Är då den i läroplanen ökade betoningen på faktakunskaper i de yngre åldrarna felaktig? Nej, men vägen till goda förkunskaper genom undervisningen är långt mer komplex. Vi måste skilja på vad vi vill att eleverna ska lära sig och på vilket sätt det kan ske genom undervisningen. Vi tvingas ta hänsyn till alla de varierande förutsättningar och skolbakgrunder, inklusive varierande förkunskaper som elever ändå kommer med till skolan.

Petri Partanen, fil.dr. leg psykolog, specialist i pedagogisk psykologi

Tycker du inlägget är intressant. Dela det gärna med knapparna nedan! Fler inlägg om läroplanen och barns resonemangsförmåga finns här: https://skolutvecklarna.se/category/lgr11/

Referenser:

• Simonsmeier, B. A., Flaig, M., Deiglmayr, A., Schalk, L., & Schneider, M. (2021). Domain-specific prior knowledge and learning: A meta-analysis. Educational Psychologist, 1-24. https://doi.org/10.1080/00461520.2021.1939700

• Partanen, P. (2021). Elevers kognitiva förmågor och studiestrategier på gymnasiet. Skolverket.

• McCarthy, K. S., & McNamara, D. S. (2021). The multidimensional knowledge in text comprehension framework. Educational Psychologist, 1-19. https://doi.org/10.1080/00461520.2021.1872379

• Brod, G. (2021). Toward an understanding of when prior knowledge helps or hinders learning. npj Science of Learning, 6(1), 1-3. https://www.nature.com/articles/s41539-021-00103-w