Att utveckla det främjande, förebyggande och åtgärdande barnhälsoarbetet i förskolan

I de sista två kapitlen i boken lyfter vi perspektivet igen och tittar på vårt gemensamma arbete på förskolan. I fokus är hur vi kan utveckla vårt främjande och förebyggande, men också åtgärdande arbete i vardagen, och hur vi kan få syn på faktorer som kan öka likvärdigheten i barns hälsa, lärande och utveckling. Jag lyfter ett antal begrepp som jag tycker att all personal i förskolan ska vara bekanta med, och som är användbara i olika typer av samtal. Om man har en gemensam förståelse för dessa begrepp är det enklare att få syn på, samtala om, analysera, planera och följa upp arbetet. Då kan vi arbeta utifrån ett ”helaförskolan”-perspektiv.

”Är det som är nödvändigt för vissa barn alltid bra för alla andra barn?”

”När vi i förskolan och skolan har pratat om tillgänglighet, det vill säga att arbeta för att se till att alla barn är delaktiga, och att våra aktiviteter bjuder in och är tillgängliga för barn oavsett deras ”ryggsäckar” så har vi ibland använt uttrycket ”Det som är nödvändigt för vissa barn är bra för alla barn”. Och detta
gäller verkligen en hel del saker i förskolan— Men, låt oss vända på frågan: Finns det saker som vissa barn behöver som andra barn inte behöver?”

Ur Petri Partanen (2024). Att utveckla barns förmågor i förskolan.

Kapitel 15 – Främjande, förebyggande och åtgärdande arbete – behovsmodellen som verktyg för analys

Ett exempel på ett begreppspar som går som en röd tråd genom boken är frisk- och riskfaktorer. När vi börjar tänka kring vilka frisk- och riskfaktorer för barns hälsa, lärande och utveckling som kan finnas hos just våra barn, förändras diskussionen. Istället för att barn bara ”är” på ett visst sätt eller ”har” något, som t ex en NPF-diagnos, eller språkstörning, så hjälper frisk- och riskfaktorer oss att se på barnens fungerande och behov mer nyanserat. Då kan vi också få syn på om det uppstår frisk- och riskfaktorer i vår verksamhet, i olika situationer eller miljöer. I kapitel 15 fördjupar jag förståelsen för hur vi kan använda dessa begrepp konkret i vår vardag för att utveckla barnhälsoarbetet.

Ett annat exempel är hälsopyramiden – som kan hjälpa oss att strukturera våra främjande, förebyggande och åtgärdande insatser. Då kan vi ställa oss frågorna: ”Vad behöver de flesta barn hos oss, vilka intensifierade insatser är viktiga för vissa grupper av våra barn, och vilka extraordinära insatser behöver enskilda barn?”. TIll det arbetet presenterar jag behovsmodellen som man kan använda som samtalsstruktur i barnhälsomöten. Det handlar om att utveckla det främjande, förebyggande och åtgärdande barnhälsoarbetet i förskolan.

Det här var det sista inlägget med utdrag ur min nya bok. Har du missat de tidigare inläggen så finns de på bokens hemsida här: https://skolutvecklarna.se/ny-bok-att-utveckla-barns-formagor-i-forskolan-av-petri-partanen/

med vänliga hälsningar

Petri Partanen

PS. Dela gärna inlägget med knapparna nedan. DS