Från tre decennier i barn- och elevhälsans tjänst – till forskning om barns psykiska hälsa och kognition

Idag har jag blivit avtackad från min FoU-tjänst i Östersunds kommun – efter trettio (30!) fantastiska år. Resan började som psykolog i förskolor och skolor på Frösön och i Odensala. Där lärde jag mig grunderna i det elevvårdande – och senare elevhälsoinriktade – arbetet, och insåg vikten av att arbeta främjande och förebyggande. En tid var jag bitr. chef för Elevhälsan – en av landets första centrala elevhälsor. Tillsammans med politiken formulerade vi tidigt målet: att alla skolor skulle ha ett komplett elevhälsoteam under rektors ledning, i enlighet med skollagens intentioner.

Därefter började min resa som specialistpsykolog i FoU-tjänst. Jag bidrog med handledning, kompetensutveckling och drev FoU-projekt. Idag vet vi att t.ex. elevers planeringsförmåga påverkar matematikresultat – både som resurs och hinder.

De senaste nio åren har jag haft en deltidstjänst i staben, där jag handlett rektorer, ledningsgrupper, specialpedagoger och elevhälsopersonal – samt samarbetat med sakkunniga i skolans systematiska kvalitetsarbete. När april övergår i maj lämnar jag Östersunds kommun med stor tacksamhet. Men sysslolös blir jag inte. Jag ser fram emot fortsatt samarbete med flera skolhuvudmän och förvaltningsledningar – i arbetet med att utveckla barn- och elevhälsan, särskilda undervisningsgrupper och stödet till barn och elever i behov av särskilt stöd, utifrån vetenskaplig grund.

Jag är också glad över att få medverka i två spännande forskningsprojekt som återspeglar de två ben som min forskning berör: dels barn och elevers välbefinnande och psykiska hälsa, dels den roll som kognition spelar för barn och elevers hälsa, lärande och kunskapsutveckling:

Det första är EduWell-projektet på Mittuniversitetet, lett av Malin Rising-Holmström. Här studerar vi hur undervisning om psykisk hälsa bedrivs i de nordiska länderna – och hur den kan utvecklas.

Det andra som jag leder är ett större kognitionsvetenskapligt forskningsprojekt om sambanden mellan elevers kognitiva ”ryggsäckar” och deras utveckling i läsning, skrivning och matematik. I en för svenska förhållanden unik stor kartläggning av elever i årskurs 3, 6 och 9 undersöker vi vad som utmärker elever i den svenska skolans tre stödnivåer, från generell undervisning, klassrumsanpassningar till särskilt stöd. Vi undersöker också vad som utmärker skolresultaten hos elever med exceptionella styrkor (särskild begåvning) och kognitiva sårbarheter (svag teoretisk begåvning). Vi undersöker också lärares förståelse för och vardagliga bedömningar av kognitiva förmågor i undervisningen.

Projektet ger oss ny unik kunskap om de faktiska kognitiva förutsättningarna både hos elever i allmänhet och särskilt hos elever i behov av stöd. Och det är ju rimligt att framtida skolreformer – om de ska förbättra elevhälsan och stödsystemet till elever – bygger på fakta och forskning.

Med vänlig hälsning, och en glad påsk!

Petri Partanen, fil.dr, leg. psykolog och specialist i pedagogisk psykologi