Dynamisk bedömning – en metod för rättvisare utredningar av språkliga sårbarheter

Nu är min och Anna Eva Hallins andra artikel om kartläggning och utredning av språkliga förmågor publicerad. Den finns att läsa här. Den handlar om dynamisk bedömning, eller dynamisk utredning som det också kallas för (Dynamic Assessment: DA). DA är en interaktiv utredningsmetod som fokuserar på barns inlärningspotential inom t ex kognitiv och språklig utveckling genom att analysera hur de svarar på strategier, vägledning och stöd under bedömningsprocessen. Jag har tidigare skrivit om DA i flera inlägg här.

Allt fler specialpedagoger, speciallärare och logopeder i förskola och skola fokuserar på hur vi kan förstå barn och elevers språkutveckling och språkliga sårbarheter. Vår studie visar att dynamisk bedömning sällan används i utredningar, trots att den kan ge en mer rättvis bild av barn och elevers språkliga förmågor, och trots att såväl forskningsläget som riktlinjer pekar mot vikten av att integrera dynamisk bedömning i praktiken. DA har högre pricksäkerhet i diagnostik av språkliga sårbarheter (classification accuracy).

Dessutom ser vi att DA används oftare i områden med lägre socioekonomisk status och fler utredningar av flerspråkiga barn. Detta tyder på att DA fyller en viktig funktion där traditionella test riskerar att ge missvisande resultat i dessa grupper. Vi ser också att det finns ett stort behov av att både öka kunskaperna om och verktygen för DA. Dynamisk bedömning är en metod för rättvisare utredningar av språkliga sårbarheter.

Vill du lära dig mer om DA så kan du hålla utkik efter de utbildningar som vi anordnar. Dessutom vill jag tipsa om det digitala kartläggningsmaterialet Digibility, som är ett kognitivt kartläggningsverktyg av metakognition, arbetsminne, analogt tänkande och uppmärksamhetsförmåga, som bygger på dynamisk bedömning. Digibility används av allt fler skolor i pedagogiska kartläggningar och utredningar för att fördjupa förståelsen för elevers läs-, skriv-, matematik- och kunskapsutveckling. Digibility kan du läsa mer om här.

Med vänlig hälsning, Petri Partanen