Om augusti-uppstarten, elever som ”glömmer fast de kunde förut”, kommande skolreformer, och GIVETVIS förskoleboken!

Så börjar förskolan och skolans verksamheter att rulla i gång efter sommarledigheter. Två intensiva veckor i augusti pågår med föreläsningar från förskola till vuxenutbildning. Jag har föreläst om teman som berör hur vi kan främja barns förmågor i förskolan, till frågor om hur vi kan stötta elever i grund-, gymnasie- och vuxenutbildning med deras studiestrategier, självreglering, uppmärksamhetsförmåga och uthållighet, både genom elevhälsoarbetet och genom undervisningen.

”Han (hon/hen) kunde i förra veckan, men nu har han glömt igen!”

Ovanstående citat brukar rendera hög igenkänning hos lärare, och också viss frustration.  Det är ett citat som många lärare beskrivit för mig i mitt arbete som skolpsykolog, genom åren. Hur lärande och minne fungerar är frågor som jag ägnat mig åt i många år i min forskning, och inte minst hur kognitiva förmågor samspelar med elevers lärande, och kan fungera som gas eller broms för när elever ska befästa kunskaper. Det är inte så att bara för att en elev glömmer så har de en generellt ”svag teoretisk begåvning”. Ibland precis tvärtom, faktiskt. I år kommer jag att arbeta med flera vuxenutbildningar kring hur vi kan förstå bland annat detta fenomen, och vilken typ av studiestrategier och stöd kan göra en skillnad för eleverna. Det ser jag fram emot!

”Att utveckla barns förmågor i förskolan” – ett stöd i att utveckla det främjande, förebyggande och åtgärdande barnhälsoarbetet i förskolan

Jag är också överväldigad över den positiva responsen som min nya bok ”Att utveckla barns förmågor i förskolan” fått från läsare. Olika läsare har fastnat för olika kapitel, beroende på de utmaningar som de uppfattar i sin förskoleverksamhet. Vi tjuvstartade i en kommun innan sommaren med all förskolepersonal, och fortsätter ett processinriktat arbete med stöd av boken. För dig som är nyfiken på temana i boken finns nu en egen sida för boken där du kan se innehållsförteckningen, läsa utdrag ur olika kapitel, och ta del av mina kommentarer om varför jag skrivit boken. Den finns här.

Kommande skolreformer

Jag konstaterar också att detta är läsåret då flera skolreformer som aviserats av Utbildningsdepartementet kommer ta form genom olika utredningar. För mig är det av särskilt intresse hur frågan om elevhälsans utveckling kommer att formuleras, hur frågor om digitalisering ska hanteras på ett vetenskapligt grundat sätt så att vi kan prata om en strategi baserad på evidens, och inte minst hur elevers behov av stöd ska förstås utifrån den kritik mot tillämpningen av extra anpassningar som förekommit av både forskare, tidigare utredningar och i skoldebatt. Jag flaggade för problemen med extra anpassningar 2022 i detta inlägg.

Med min internationella utblick i många länders skolsystem finns gott om fällor i samband med skolreformer. En av de återkommande fällorna är att föreställa sig att genom att ta bort något så har man åtgärdat ett problem. I själva verket tenderar problemen ofta att dyka upp någon annanstans i systemet. En av de mest delikata utmaningarna framför oss är hur man utformar ett tredelat stödsystem som både är åtgärdande, förebyggande och främjande, och som hänger ihop på ett realistiskt sätt, med personal som finns på plats för att kunna arbeta med alla dessa tre delar, både tillsammans i ett ”helaskolan”-perspektiv, och med olika roller som kompletterar varandra. Mer om detta kommer jag att skriva om här på bloggen framöver.

Ha en fortsatt fin augusti och på återhörande snart!

Petri Partanen, fil. dr, leg. psykolog, specialist i pedagogisk psykologi.

PS. Är inlägget intressant? Dela gärna med knapparna nedan. DS.