Några stycken, misstänker jag. Förskolans och skolans vardag är fylld med samtal av olika slag, både spontana och planerade och regelbundna inplanerade. Många går på rutin. Men hur väl fungerar de utifrån sina syften och arbetsätt, och vilken effekt har de? Detta är i fokus på utbildningen ”Handlednings- och samtalsmetodik för specialpedagoger och speciallärare m.fl”.
I år är det 25-årsjubileum för utbildningen och jag har under tre dagar fått äran att möta ett tjugotal kloka specialpedagoger, speciallärare, logopeder och pedagogiska handledare från förskola till vuxenutbildning. Vi berör hur man skapar organisatoriska förutsättningar för goda samtal, använder samtalsstrategier i olika typer av samtal, inklusive i arbete med barn och elever i undervisning, t ex genom metakognitiva samtalsstrategier. Klart är att det förekommer oändliga mängder med samtal med olika benämningar i förskola och skola, från arbetslag till barn- och elevhälsoteam, ledningsgrupper och arbetsgrupper av olika slag. Men vilka är ramarna, syftet och de verksamma komponenterna, och hur leder man goda samtal med önskad effekt? Och vad vet vi från forskning om olika samtalsmetoder?
Att utveckla barnhälsoarbetet och elevhälsoarbetet…
Dessa teman kring samtalets roll har också varit i fokus för mitt övriga arbete under en ovanligt intensiv januari. Drygt en vecka sedan genomförde vi den öppna utbildningsdagen om ”Att utveckla barnhälsoarbetet i förskolan”, med förankring i forskning kring främjande, förebyggande och åtgärdande insatser, och med särskilt fokus på hur vi kan stötta barns utveckling i förskolan för att öka likvärdigheten. Ett tema som jag särskilt fördjupade och som återkommer hos allt fler skolhuvudmän är hur vi stöttar barns tidiga uppmärksamhets- och självregleringsförmågor i förskolan, då allt fler barn upplevs har sårbarheter i dessa förmågor. Många har hört av sig och frågat om dagen kommer igen, och därför har vi bokat in ett extrainsatt datum den 20 maj: https://skolutvecklarna.se/att-utveckla-barnhalsoarbetet-i-forskolan-2/
Att utveckla barns förmågor i förskolan
”allt fler barn i förskolan upplevs ha sårbarheter i självregleringsförmågor”
Hur vi kan förstå och stötta barns självreglerings- och uppmärksamhetsförmågor skriver jag också om i min nya bok ”Att utveckla barns förmågor i förskolan” som fått en rivstart. Första tryckningen är redan slut, och den andra tryckningen har precis kommit i lager. Jag är oerhört glad över det fina mottagandet som boken fått, och får varje vecka meddelanden från förskollärare, barnskötare och förskolerektorer runt om i landet som uppskattar boken och arbetar med den processinriktat.
Nästa vecka beger jag mig åter till UCL Institute of Education i London för en gästforskarvistelse, och återkommer här på bloggen med spännande forskningsfrågor som berör förskola och skola. Skolreformförslagen för den svenska skolan duggar tätt detta läsår, och lite distans och jämförelser med andra länder, så som t ex just Storbritannien och Finland är nyttigt för att få perspektiv på de förändringar som föreslås. Jag har djupläst en del av de utredningar som kommit hittills och ser både möjligheter och risker med en del förslag. Mer om detta längre fram.
Inga kommentarer