Framtidens elevhälsa, hur ser den ut?

Igår 20 mars hade jag äran att få inleda Ability partners konferens ”Framtidens elevhälsa” med min keynote på temat förebyggande och främjande elevhälsoarbete i praktiken. Under dagen bidrog många kloka föreläsare med sina erfarenheter inom området.

Många skolhuvudmän har de senaste åren satsat på de tre s:en: samverkan, samsyn, samarbete, och också försökt integrera elevhälsoarbetet i SKA-arbetet. Men de önskade effekterna i elevhälsoarbetet kan ändå utebli trots sådana satsningar. I min presentation spanade jag på framtidens elevhälsa i relation till frågor som rör regeringens kommande skolreformer och förhoppningar om en förbättrad elevhälsa.

”De tre s:e: samsyn, samverkan, samarbete”

En av nycklarna till att utveckla det samlade arbetet utgör ett bottom-up-perspektiv som utgår från vardagen: hur ser rollfördelningen ut mellan t ex lärare, arbetslag och EHT? Vilka arbetsformer och mötesstrukturer har vi på en skola, och hur kan skolhuvudmän och förvaltningar stötta dessa? Hur ser våra elevers ryggsäckar av frisk- och riskfaktorer ut, egentligen? Vilka arbetsmetoder väljer vi och varför? Vad innebär en evidensbaserad tredelad stödmodell för främjande, förebyggande och åtgärdande elevhälsoarbete, alldeles oavsett ”extra anpassningars” vara eller ej? Vilka metoder har idag starkt stöd för att påverka både psykisk hälsa och skolresultat positivt? Och vad är fällor och möjligheter när man ska implementera och skala upp sådana metoder? Kan vissa metoder skada vissa elever? Framtidens elevhälsa, hur ser den ut?

Det var ingen överraskning kanske att ett av områdena som jag lyfte var vikten av att stötta elevers metakognition och självreglering, ett område förknippat med elevers studiestrategier, vilket rankats som ett av de med de starkaste effekterna på elevers lärande förutsatt en systematisk implementering (EEF, 2020).

Vill du ta del av en uppdaterad och utvidgad variant av min föreläsning är du välkommen den 19:e maj då jag håller i en heldag där vi systematiskt går igenom såväl mål, roller och rutiner i ett effektivt elevhälsoarbete, liksom evidensläget för främjande, förebyggande och åtgärdande elevhälsoarbetet. I vårens omgång kommer jag dessutom särskilt att beröra olika arbetsformer för hur elevhälsan och lärare kan samverka med hänsyn till olika yrkesgruppers professionella autonomi. Jag kommer också att beröra hur man kan utveckla arbetet i särskilda undervisningsgrupper som en del av det åtgärdande arbetet. Du kan läsa mer om dagen här.

Med vänlig hälsning, Petri Partanen

Ps. Tycker du inlägget är intressant? Dela det gärna med knapparna nedan. DS