Regeringens nya myndighetsdirektiv om vetenskaplig grund, Science of Learning, digitaliseringens risker och AI

Rapport från IMBES dag 2

Medan IMBES-konferensens dag 2 pågår i Leuven i mitten av juli, publiceras ett myndighetsdirektiv från Utbildningsdepartementet: ”Skolverket ska beakta riskerna med digitalisering” samt att skolmyndigheterna ”ska i sitt arbete beakta att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.”. Som ett sammanträffande berördes dessa teman på IMBES.

Rörande vetenskaplig grund trendar kognitionsvetenskap och ”Science of Learning” (SoL) i Sverige och internationellt. SoL är ett brett område med kognitions- och hjärnforskning, kring t ex läs-, skriv- och matematikutveckling. Forskningen kring ”phonics” i tidig läsutveckling är ett sådant område.

Från Science of Learning till Science of Teaching?

I ett symposium om SoL, berörde professor Paul Howard-Jones från University of Bristol att SoL inte kan beskriva för lärare hur de ska undervisa i specifika situationer, eftersom undervisning är mycket komplex. Han betonade behovet av ”Science of Teaching” och implementeringsforskning.

Ett erkänt problem är nämligen att när man implementerar grundforskningsbaserade metoder så är det inte ovanligt att de tappar de effekter som de ursprungliga studierna uppvisat. Nu tillämpas ibland hemmasnickrade varianter av avkodningsträning i Sverige som en följd av en upphettad debatt om sjunkande läsresultat. Paul H-J beskrev provokativt att ”implementation eats ”what works” for breakfast”. Tillämpningarna ger inte alls säkert de effekter som observerats i experimentella studier. Han lyfte också fram risken att det uppstår nya neuromyter baserade på förenklade slutsatser från SoL.

Digitala böcker med AI-assisterat lärande till alla från förskola till gymnasium – eller en skärmfri skola?

Apropå digitaliseringens risker, lyssnade jag på den sydkoreanska AI-forskaren Young Hoan Cho från Seoul National University. Dr Cho beskrev att i Sydkorea, en av de toppresterande skolnationerna i PISA, sker en stor satsning från utbildningsdepartementet att utveckla digitala läromedel med integrerad AI för att personanpassa lärandet i ämnena matematik, engelska och informationsteknologi genom hela skolsystemet (K-12). I hans studier höjde elever sina skolprestationer med stöd av AI hos dem som använde AI som ”sparringpartner” för tänkandet, i jämförelse med dem som använde AI för att ”slippa” tänka. Att AI är en ”gamechanger” är uppenbart. Här är vi bara i början av ett forskningsfält inom SoL, kring både nytta och risker med AI.

Jag tänkte på frågan om digitaliseringens risker som regeringen betonar att Skolverket ska ta hänsyn till. Jag hoppas direktivet är formulerat just som ”att väga nytta mot risker” eftersom detta är det vetenskapligt, evidensbaserat och etiskt grundade korrekta resonemanget.

Med vänlig hälsning, Petri Partanen, fil.dr., leg. psykolog och specialist i pedagogisk psykologi

Fortsättning följer. Del 1 finns här och avslutande del 3 finns här.

PS. Tycker du inlägget är intressant, dela det gärna med knapparna nedan. DS