När cirklarna växer ihop – om matematik- och språkutveckling

”Men hur hänger matematik- och språkutveckling ihop? Matematik- och språkutveckling hänger ihop som två cirklar som växer ihop över tid. Små barn kan upptäcka mängder, mönster och regelbundenheter även utan språk, och innan språkutvecklingen tagit fart. Men i takt med att språkutvecklingen fortgår växer också matematik- och språkutvecklingen ihop. Det här är vår uppgift – att få cirklarna att växa i storlek och växa ihop! Vi vill att barn ska utvidga sina matematiska färdigheter, och vi vill att de ska utveckla ett språk för matematiken. Allt är inte matematik här i livet, men det finns matematik i det mesta!”

Ur Petri Partanen (2024). Att utveckla barns förmågor i förskolan

Kapitel 11 – Att främja barns tidiga kunskapsutveckling – om matematik- och språkutveckling

Nu har vi kommit en bra bit in i boken, och det här kapitlet handlar som du anar om hur vi kan främja barns kunskapsutveckling i förskolan. I detta kapitel ”nördar” jag oss in i den matematikforskning som jag varit delaktig i genom min forskargrupp på UCL i London. Jag går igenom nio matematiska kognitioner – som vi möter i barns matematiska utforskande och utveckling. Dom finns mitt framför näsan på oss i förskolans vardag, om vi tar på oss dom glasögonen. De skymtar också fram i förskolans läroplan, och i bedömningsstöden för F-3.

Progressionen, variationen och dosen

När vi på djupet förstår vad det är barn ägnar sig åt tankemässigt att greppa, begripa och förstå, då är det också lättare att få syn på det och främja och stötta barns lärande och utveckling, både spontant i den flyktiga stunden och planerat utifrån en gemensam målsättning i arbetslaget. Det är lättare att förstå progressionen – den matematiska utvecklingen över tid. Det är lättare att få syn på variationen i utvecklingen hos olika barn i gruppen. Det är också lättare att få syn på dosen – det faktum att barn i förskolan är i varierande grad delaktiga i matematiskt utvecklande situationer – inte för att vi har planerat för det, utan för att det ibland bara blir så. En del barn bjuder in spontant till utforskande, andra gör det i mindre grad. Barn har också olika frisk- och riskfaktorer i sin ryggsäck som påverkar utvecklingen.

Det är därför som förskollärare har en viktig roll i att planera för hur vi ska förhålla oss både i spontana och planerade undervisningssituationer. Det är därför specialpedagoger i förskolan har en viktig roll att stötta förskolan med både främjande, förebyggande och åtgärdande perspektiv. Och eftersom barns kunskapsutveckling pågår spontant mitt framför näsan på oss, ibland när vi minst anar det, så har all förskolepersonal en viktig roll i att fånga tillfällena.

Detta är det fjärde inlägget om min kommande bok ”Att utveckla barns förmågor i förskolan”. Den släpps måndagen 10:e juni kl 15.00, och du är välkommen på digitalt boksläpp. Där kommer jag att berätta mer om bokens innehåll och svara på frågor. Anmälan till det kostnadsfria boksläpps-webbinariet sker via bokens hemsida som finns här: https://skolutvecklarna.se/ny-bok-att-utveckla-barns-formagor-i-forskolan-av-petri-partanen/

Med vänlig hälsning, Petri Partanen.

PS. Tycker du inlägget är intressant. Dela det gärna med knapparna nedan. DS.