Att implementera PASS-modellen i matematik-, läs och skrivutvecklingsarbetet

Senaste veckorna har jag och min kollega Niklas haft förmånen att utbilda ett sextiotal psykologer, specialpedagoger och speciallärare i elevhälsoarbete utifrån PASS-modellen. Senast träffade vi psykologer i Stockholms stad och diskuterade utredningar kring elever i behov av stöd. Många skolhuvudmän arbetar med frågor som rör NPF och tillgänglighet, vilket är bra, men vi ser ett stort behov av att öka förståelsen för vilka pedagogiska konsekvenser variationer i NPF kan ha.

Elever med ADHD, planeringsstöd och matematiken

Ett tema som jag berörde handlade om hur man kan stötta elever med ADHD i matematisk problemlösning så att de exekutiva sårbarheterna inte blir hindrande. En vanlig ”reducerande anpassning” är att man bryter ner uppgiften i färre steg för att minska den kognitiva belastningen. Men med PASS-forskningen som utgångspunkt är det viktigt att erbjuda elever strategistöd som ett sätt att istället öka elevers förmåga att klara av mer komplexa uppgifter, med ett antal strategier som eleven själv kan använda.

Detta är fullt möjligt för elever med ADHD. Den statiska föreställningen om arbetsminne som en begränsad behållare som bara kan fyllas med en viss mängd information skapar en kategorisk föreställning där elevers potential och hjärnans neuroplasticitet underskattas. Det har blivit tydlig när jag utvecklade det dynamiska digitala kartläggningsverktyget Digibility där vi tittar bland annat på hur arbetsminnets kapacitet utvidgas när elever erbjuds strategistöd.

Alla pratar om avkodning men vad är det som händer när man läser?

Många skolor arbetar nu med intensifierade insatser kring tidig läsutveckling, inte en dag för tidigt. Jag har tidigare skrivit om Simple View of Reading-modellen och ny forskning som belyser de underliggande neurokognitiva processerna i läsning här på bloggen. Men hur kan vi koppla ihop PASS-modellen med läsutvecklingen? Detta har professor JP Das, en av grundarna till PASS-forskningen skrivit om i sin utmärkta bok ”Reading Difficulties and Dyslexia”.

PASS-modellen är välbeforskad i många studier inte bara vad gäller NPF, utan också för dyslexi. I fokus för att förstå den tidiga läsinlärningen är de två PASS-processerna simultan process, som handlar om att få till helheter av delar (syntes av bokstäver och ljud till helheter) och successiv process för att kunna avkoda så att ljuden kommer i rätt ordning. Simultan process är till exempel kopplad till grundregeln i dubbelteckning, medan successiv process är kopplad till omkastningar av bokstäver och även siffror.

Att det är simultan och successiv process som ”arbetar” i bakgrunden är naturligtvis oviktigt när läs- eller matematikutvecklingen går som förväntat men när den stöter på hinder så är förståelsen central för de elever som har sårbarheter i en eller flera PASS-processer och inte bara är ”otränade”. Och förståelsen för dessa processer är viktig för tidig upptäckt. I PREP-programmet som bygger på PASS så använder man kognitiva och metakognitiva strategier för att övervinna sårbarheter som kan finnas hos elever med läs- och skrivsvårigheter och öka elevernas egen medvetenhet om läsningens underliggande processer.

Implementering av PASS-modellen

Vi har nu snart arbetat i femton år med PASS-modellen i Sverige och för oss är det klart att PASS hjälper att nyansera förståelsen för elever med olika kognitiva styrkor och sårbarheter, inklusive NPF, dyslexi och även elever med särskild begåvning eller exceptionella förmågor. Dess styrka är det lärarnära perspektivet. PASS-processerna är lätta att känna igen i den pedagogiska vardagen. Vill du veta mer om PASS-modellen, och implementering, läs på vår hemsida här: https://skolutvecklarna.se/pass-modellen/

”Det förekommer checklistor om olika funktioner och förmågor som används i skolan där man förutsätter att de är tillförlitliga skattningar av elevens förmågor utan att undersöka om de verkligen är det…”

Under utbildningstillfällena har vi också pratat om hur PASS-modellen kan implementeras i arbetet med kartläggningar, t ex i ett elevhälsoteam eller på en skola som en modell för att känna igen och förstå variationer i kognitiva förutsättningar på en mer solid vetenskaplig grund än många kartläggningsmaterial som inte är vetenskapligt utprövade. Det förekommer checklistor om olika funktioner och förmågor som används i skolan där man förutsätter att de är tillförlitliga skattningar av elevens förmågor utan att undersöka om de verkligen är det. Risken är att vi förstärker ett kategoriskt synsätt kring svårigheter, utan vetenskaplig grund.

”…med framgång i lärandet kommer motivation.”

Med ökad kunskap om elevers faktiska kognitiva förutsättningar är det lättare att främja lärandet och förebygga skolmisslyckanden. Och med professor Jack Naglieris ord: med framgång i lärandet kommer motivation.

med vänliga hälsningar Petri Partanen

PS. Tycker du inlägget är intressant? Dela det gärna med knapparna nedan. DS.