Om dynamisk kartläggning, bedömning och utredning – rapport från en resa

Ibland präglas tillvaron av ett tema som återkommer, nästan som av en slump. Under två veckor har jag varit på resande fot och tänkt, skrivit och pratat mycket om dynamisk utredning. Det ser nästan ut som en tanke, inte minst med tanke på att Skolverket nyligen publicerat stödmaterial kring utredning i skolan. Dynamisk utredning bygger på idén om att kartläggning, bedömning och utredning bör genomföras med delaktighet, i samspel med barn och elever och med strukturerat stöd, istället för genom enbart enstaka testning av självständiga förmågor och färdigheter. Dynamisk utredning kallas internationellt för Dynamic Assessment (DA).

Från UCL till UNESCO

Resan började på UCL i London hos mina kloka forskarkollegor där jag fortsatte planeringen av matematikfrämjande arbete i förskolan för Östersunds kommuns räkning – en spännande fortsättning följer! Apropå dynamisk utredning pågår en mycket intressant utveckling, inte minst rörande forskningsstödet.

Under våren har jag på uppdrag av UNESCO författat en artikel om dynamisk utredning. DA lyfts fram som mer rättvisande och särskilt viktig för elever från socialt utsatta sammanhang, liksom elever med andraspråksbakgrund. Forskning visar att DA kan öka precisionen vid bedömning av språkliga sårbarheter, något som också lyfts fram i rekommendationerna av en tvärvetenskaplig expertpanel (1). Flera meta-analyser visar att både språkutveckling och språkliga sårbarheter bedöms med högre säkerhet med stöd av DA (2,3).

Detta knyter an till min och Anna Eva Hallins nyligen publicerade artikel om logopeders utredningspraktik, som visar att dynamisk bedömning är ett viktigt utvecklingsområde i Sverige (4). Den artikeln kommer vi att följa upp med en djupdykning in i användandet av DA i Sverige bland logopeder. För er som är intresserade av att lära er mer om DA genomförs kurser för specialpedagoger, speciallärare och logopeder preliminärt i månadsskiftet januari/februari 2024. En specialistkurs i DA för psykologer är planerad senare under 2024. Håll utkik på hemsidan under aktuella kurser: https://skolutvecklarna.se/aktuella-kurser/

Digibility för dynamisk kartläggning – ett nytt verktyg

Under mitt besök på UCL fick jag också möjlighet att demonstrera Digibility. Digibility bygger på min  forskning kring DA och metakognition, och är ett digitalt dynamiskt kartläggningsverktyg som med delaktighet från eleven fångar ett antal centrala tankeförmågor som vi vet spelar roll för lärandet och som är invävda i de flesta länders läroplansmål.

Digibility kartlägger analogt tänkande (analytisk-, slutlednings- och resonemangsförmåga), metakognitivt stöttat arbetsminne samt uppmärksamhetsreglering. I Digibility får eleven också möjlighet att göra en metakognitiv självskattning. Digibility är dynamiskt genom att eleven erbjuds responsivt strategistöd när eleven når en taknivå, för att undersöka plasticitet, potential och respons på intervention. Digibility är utformat för åk 2-9 och tar endast 20 minuter att genomföra. Det kan användas vid kartläggningar av elevers behov av stöd för att öka förståelsen för elevens behov. Under våren kommer det att anordnas demonstrations-workshops av Digibility. Håll utkik och läs mer på https://digibility.se.

Min tjänsteresa avslutades sedan med att jag höll en keynote-presentation på KED Conference i Amsterdam i onsdags. Jag föreläste om sambanden mellan hälsa, välbefinnande och lärande, med särskilt fokus på metakognition och självreglering, två begrepp med stark evidens för elevers lärande i skolan.

Jag fick där också tillfället att lyssna till inspirerande professor Anantha Duraiappah, direktör för UNESCOs Mahatma Gandhi Institute of Education for Peace and Sustainable Development (MGIEP) samt bitr. professor Nicolette van Halem, Amstedams universitet, och delta i en paneldebatt om skolans utveckling. Anantha pratade om vikten av att bredda fokuset från ”numerositet” (matematikutveckling) och ”literacitet” (läs-skriv-utveckling) till att också inkludera elevernas socioemotionella utveckling. Det rimmade väl med mitt budskap, men jag pekade också på vikten av att förstå hur ”numerositet” och ”literacitet” bidrar till ”mastery” och välbefinnande på längre sikt. Mitt motto var: ”Not first wellbeing, then learning, but wellbeing through learning”.

Med vänlig hälsning, Petri Partanen

PS. Tycker du inlägget är intressant, dela det gärna! DS.

Referenser

(1) Bishop, D. V., Snowling, M. J., Thompson, P. A., Greenhalgh, T., & Catalise Consortium. (2016). CATALISE: A multinational and multidisciplinary Delphi consensus study. Identifying language impairments in children. PLOS one, 11(7), e0158753.

(2) Dixon, C., Oxley, E., Gellert, A. S., & Nash, H. (2023). Dynamic assessment as a predictor of reading development: a systematic review. Reading and Writing, 36(3), 673-698.

(3) Dixon, C., Oxley, E., Nash, H., & Gellert, A. S. (2022). Does dynamic assessment offer an alternative approach to identifying reading disorder? A systematic review. Journal of Learning Disabilities, 00222194221117510.

(4) Hallin, A. E. & Partanen, P. (2022). Factors affecting speech-language pathologists’ language assessment procedures and tools–challenges and future directions in Sweden. Logopedics, Phoniatrics, Vocology.