Erfarenheter från det goda klassrummet – om att främja elevers metakognition och självreglering på vuxenutbildningen
Vuxenutbildningen i Sverige utgör en viktig möjlighet för elever vars skolgång av olika skäl blivit avbruten eller ofullständig. De senaste åren har jag jobbat med flera vuxenutbildningar i landet kring frågor som rör elevhälsa och lärande. Komvux Örebro har arbetat med temat ”det goda klassrummet” under de senaste två åren, och jag har haft förmånen att hålla i en del av denna utbildning. Det har handlat om hur man kan stötta elevers studiestrategier baserad på en fördjupad förståelse för deras varierande kognitiva förmågor och särskilt utifrån PASS-modellen, metakognition och självreglering (1). Jag har också kopplat arbetet till de kognitionsvetenskapliga rönen kring metakognition och studiestrategier, som visar att många använder ineffektiva studiestrategier om de lämnas ”ensamma” med att planera sina studier.
Denna vecka hade vi en avstämning i projektet och jag fick ta del av utvärderingar av ”min del” i utbildningen. 82% av personalen har provat nya arbetssätt under perioden. Lärarna har bl.a. arbetat för att främja elevernas metakognitiva medvetenhet och studiestrategier genom diskussioner och reflektioner, de har använt PASS-modellen för att medvetandegöra och träna eleverna i och de har använt olika former av stödstrukturer för elever som behövt det. Riktigt glädjande är att 98% av dem som provat nya arbetssätt vill fortsätta med det. Anledningen till detta är de effekter som de sett hos eleverna i form av ökad metakognitiv medvetenhet, ökad självständighet och struktur i de egna studierna och förbättrade resultat. Några röster från lärarna om effekter som de sett hos eleverna:
”De blir mer medvetna om hur de lär sig, testar nya strategier och pratar om vad som passar dem bäst och varför.”
”Eleverna reflekterar mer, är mer medvetna och söker efter samband i det de ska lära sig.”
”Fler fick bättre struktur på sitt skrivande.”
”Ökad medvetenhet kring just strategier”
”De har blivit mer medvetna om vad de måste träna på.”
”Fler elever närvarar på lektionerna. Fler klarar kunskapsmålen.”
”Större förståelse för poängen med att ta eget ansvar, anstränga sig för att lära sig strategier som de märker att de har nytta av i nästa uppgift.”
För mig är detta glädjande och bekräftar det jag ser när man arbetar i verksamheter på ett systematiskt sätt med elevers metakognition och självreglering – och det bekräftar också forskningsrönen (2). Samtidigt är det så att arbetet med elevers studiestrategier inte är en ”quickfix” – effekterna av att prova nya arbetssätt når inte alla elever. Det är därför desto viktigare att förstå elevernas varierande ryggsäckar av både styrkor och riskfaktorer. Jag har t ex betonat att elever med många sårbarheter kring självreglering kan behöva både stödstrukturer och mer explicit undervisning och stöd kring studieplanering. Jag tänker också att bland de 18% som inte provat nya arbetssätt så ser man andra behov hos sin elevgrupp – en del har upplevt att de redan arbetar med dessa frågor. Det är viktigt för mig att till syvende och sist är det läraren som väljer vad denne bedömer är lämpligt att tillämpa i sin undervisning.
”Att därför bara arbeta med studiestrategier utan att ta hänsyn till hur just våra elevers ”ryggsäck” ser ut är att arbeta i blindo”.
Några insikter jag tog med mig var att elevgruppen på vuxenutbildningen är otroligt heterogen. Fler studerande har riskfaktorer i ryggsäcken från tidigare skolstudier i form av t ex negativa erfarenheter, brist på goda studiestrategier och studieovana, och språkliga sårbarheter, vilket också kan leda till många avhopp och omstarter under vuxenutbildningen. En del av de elever som varit föremål för omfattande elevhälsoinsatser under grundskole- och gymnasieperioden återkommer också till vuxenutbildningen. Att därför bara arbeta med studiestrategier utan att ta hänsyn till hur just våra elevers ”ryggsäck” ser ut är att arbeta i blindo. Men, studerande på vuxenutbildningens kan också vara mer motiverade vid denna andra möjlighet – de kan ha en målbild om att vilja slutföra utbildningen, få ett arbete, gå vidare till högre studier. Det är med andra ord en grupp med väldigt varierande förutsättningar.
”Tillgången till vuxenutbildning är en likvärdighets- och demokratifråga”
Vårt skolsystem idag lyckas inte kompensera för skillnader i uppväxtvillkor, och skillnaderna mellan eleverna har ökat. Detta får konsekvenser i kedjan från grundskola till gymnasium och vidare in i vuxenutbildningen. Tillgången till vuxenutbildning är en likvärdighets- och demokratifråga. Det är också i det ljuset man ska se det viktiga arbete som lärare och elevhälsopersonal lägger ner på att hjälpa eleverna med sina studier och vägen vidare till yrkeslivet eller högre studier.
Med vänlig hälsning, Petri Partanen
PS. Tycker du inlägget är intressant, dela det gärna. DS
(1) Fler inlägg om metakognition och självreglering: https://skolutvecklarna.se/?s=metakognition+sj%C3%A4lvreglering
Inga kommentarer