fbpx

Skolan är den bästa kognitiva träningen – om musicerande, schack och kognitiv träning för bättre skolresultat

Så har det kommit en ny uppmärksammad meta-analys som undersöker ifall barns musikutövande har positiva effekter på deras kognitiva förmågor och skolprestationer. Förenklat är svaret: nej (1).

Studien är genomförd av Giovanni Sala med kollegor, som de senaste åren genomfört en rad meta-analyser av olika typer av träning och deras effekter på kognitiva förmågor och skolprestationer.

De har, liksom jag i min forskning betat av om arbetsminnesträning för elever ger effekter på skolprestationer (nej), schackspelandets effekter på matematik och läsförmåga (nja, framförallt matematik) samt ”tv-spelandets” effekter på kognitiva förmågor (nej) (2,3).

Så här långt är det värt att nämna att de populära meta-analyserna har sina svagheter, då olika typer av träningsformer buntas ihop. Priset för det man vinner med en meta-analys – överblick – kan vara att man förlorar i detaljskärpa. Kopplingen mellan schack och matematik är intressant – schack och matematik är båda strategitunga aktiviteter, och planeringsförmågan påverkar strategieanvändandet och strategi-inlärningen.

Varför är forskare så upptagna av att hitta träningsformer som ger effekter på kognitiva förmågor och skolprestationer? I någon mening är det ett sökande efter ”den heliga graal” – mirakelmedlet som ska ge gudomliga krafter. Man måste också se upp med ”nyttomaximerandet” – musicerandet precis som lärandet i skolan har sitt egenvärde utan att behöva användas terapeutiskt.

Förhoppningen som forskare hyser är ändå att träningsformen ska ge breda effekter som smittar av sig på flera områden, eller så kallad ”far transfer” – att elever generaliserar det tränade till ett annat område, ofta t ex till skolfärdigheter. De flesta studier visar dock att man i bästa fall får ”near transfer”, dvs att man blir bättre på det man tränat, eller snarlika uppgifter.

Ett problem enligt min mening är att man i en del kognitiv forskning separerar kognitiva förmågor från lärandet av kunskaper, sedan tränar kognitiva förmågor separerat från lärandet, och förväntar sig en generaliseringseffekt tillbaka i skolan. Under en period var det t ex vanligt att plocka ut eleverna ur klassrummet för minnesträning, vilket gjorde att de missade tillfällen till lärande.

Lika problematiskt är det att avfärda kognitiva förmågors roll i lärandet och kunskapsutvecklingen. Enligt min mening bör man istället utgå från det faktum att kognitiva förmågor är inbäddade i lärandets process och i kunskapsformerna i skolan, oavsett om vi pratar om musik, matematik eller språk. Och, olika kognitiva förmågor påverkar olika delar av lärandet och kunskapsutvecklingen.

För en del elever utgör och utvecklas kognitiva förmågor positivt i och genom lärandet och kunskapsutvecklingen – för andra kan det uppstå hinder i mötet med undervisningen, och därmed vad de kan minnas och tillgodogöra sig från undervisningen. Det är därför vi behöver öka förståelsen för samspelet mellan kognitiva förmågor och olika sätt att strukturera och variera undervisningen, och vilka effekter det har på eleverna (4).

Dessutom visar forskning övertygande om hur en god skolgång påverkar kognitiva förmågor positivt, senast i en stor dansk studie (5). Jag har också skrivit tidigare om ämnet här: http://on.fb.me/1OyusMU.

Så vi behöver vända på steken. Lärandet när den fungerar för eleven är den bästa kognitiva träningen – och goda kognitiva förmågor och en fullgjord skolgång bidrar till hälsa i ett livsperspektiv.

Petri Partanen, fil.dr, leg. psykolog, specialist i pedagogisk psykologi

Bild: Foto av Engin Akyurt från Pexels.

Referenser:
(1) Sala, G., & Gobet, F. (2017). When the music’s over. Does music skill transfer to children’s and young adolescents’ cognitive and academic skills? A meta-analysis. Educational Research Review, 20(C), 55-67.
(2) Sala, G., & Gobet, F. (2017). Does Far Transfer Exist? Negative Evidence From Chess, Music, and Working Memory Training. Current Directions in Psychological Science, 26(6), 515-520.
(3) Sala, G., Tatlidil, K., & Gobet, F. (2018). Video Game Training Does Not Enhance Cognitive Ability: A Comprehensive Meta-Analytic Investigation. Psychological Bulletin, 144(2), 111-139.
(4) Partanen, P. (2019). Att utveckla förmågor på vetenskaplig grund i skolan. Skolutvecklarna Publ.
(5) Hegelund, E. R., Grønkjær, M., Osler, M., Dammeyer, J., Flensborg-Madsen, T., & Mortensen, E. L. (2020). The influence of educational attainment on intelligence. Intelligence, 78, 101419.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *