Vad vet vi egentligen om elever i behov av stöd i Sverige?

Vad vet vi egentligen om elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd i Sverige? Vi kan titta på Skolverkets årliga rapport och se en kurva med ökat antal åtgärdsprogram från åk 1 till 9. Men vad vet vi om vad som utmärker elevers olika förutsättningar i vårt tredelade system med ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd? Med ökad förståelse är det också lättare att komma fram till vad vi ska främja och vad vi behöver förebygga i vårt arbete, genom undervisningen.

Jag är glad att kunna meddela att vi snart får ytterligare en pusselbit. I PASS-projektet som pågick 2016-2019 samlades unik data kring närmare 700 elevers underliggande förmågor och skolresultat i grundskolan i ett spann från 6-16 år.

I höst planerar vi en första presentation av denna forskning som jag och en kollega på Specialpedagogiska Institutionen på Stockholms universitet genomför. Detta kommer att ske i samband med EARLI-konferensen SIG15 i London.

Den forskningen kommer sen att följas av analyser av hur olika underliggande förmågor samspelar med t ex elevers skolprestationer i nationella proven i åk 3, 6 och 9, samt betyg. Utan att föregå analyser och resultat kan vi väl ändå konstatera att nationella prov inte bara prövar elevers kunskaper, om någon tänkte att så var fallet?

Elevers underliggande förmågor kan såväl sätta krokben eller vara en tillgång i lärandet, beroende på hur undervisningen utformas. Eleverna möter undervisningen med sina förmågor i ryggsäcken. Frågan är i förlängningen hur vi förstår sambanden mellan förmågor och kunskaper i den svenska skolans vardag, och hur vi kan främja både kunskaper och förmågor i undervisningen?

Jag har återigen avslutat tio produktiva dagar på UCL Institute of Education som gästforskare, bland annat med detta i fokus. Nu lite norrländskt sportlov, och därefter en period med arbete för att hjälpa ett antal skolor och kommuner att utveckla deras åtgärdande, främjande och förebyggande elevhälsoarbete.

Under våren och hösten kommer jag också att jobba tillsammans med specialpedagoger och speciallärare både i en förskolesatsning och i skolan, med fokus på att utveckla deras handlednings- och samtalsmetodik – ett grundläggande verktyg i arbetet. Ett gäng med engagerade psykologer som ska specialisera sig i PASS-teorin ska jag också möta, och mycket annat spännande. Kanske syns vi där ute i något sammanhang!

Med vänlig hälsning, Petri Partanen

Lämna ett svar